AKTUELLT
Har du finländskt ursprung, högutbildade föräldrar och ingen funktionsnedsättning? Då är det mera troligt att du överväger högskolestudier än om du svarade nej på någon av dessa frågor. Finlands regering jobbar nu för att ändra på saken.
– Högskoleutbildning är ett mångfacetterat och utmanande fält, och det är intressant att fundera på vad som påverkar individens studieval. Hur kan man uppmuntra en ung människa att ta det här steget?
Det frågar sig professor Laura Kolbe, som är ordförande för den styrgrupp som undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt för att göra högskolestudier mera tillgängliga för en bredare grupp. Det är en relevant fråga att ställa sig, då kön, föräldrarnas inkomst och utbildning verkar styra vad unga väljer att utbilda sig till i dagens Finland. Dessutom är bland annat studerande med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning underrepresenterade i högskolor, uppger ministeriet.
– Det handlar mycket om att bryta tysta strukturer, och diskutera den finländska klassresan. Det räcker inte med att reformera själva skolsystemet, säger Kolbe, som har skrivit flera böcker om utbildningen och klassamhället.
Regeringen ser förstås utbildningen som viktig också ur ett ekonomiskt perspektiv. Arbets- och näringslivet behöver fler högutbildade i framtiden, och kompetensen ska tas tillvara. Men minst lika viktigt är att utbildningsmöjligheterna är jämlika. Att de som har potential känner att det är möjligt att söka sig till en utbildning som ingen har uppmuntrat dem till. Tanken är att högutbildade inte ska bestå av en smal grupp människor med samma perspektiv, bakgrund och erfarenheter.
Också SAMS verksamhetsledare Ilona Salonen sitter i styrgruppen.
– Jag tycker att det är jättebra att det här arbetet görs, och att vi som svenskspråkig intresseorganisation fick möjligheten att vara med, säger hon.
Än länge är det för tidigt att diskutera vilka eventuella åtgärder som styrgruppen kommer att rekommendera. En vetenskapspanel kommer att presentera forskning inom området, och en utredare ska beskriva nuläget och så småningom utarbeta riktlinjer som högskolor och andra berörda ska kunna använda sig av.
Ur en funktionshinderpolitisk synpunkt vill Ilona Salonen förstås att den fysiska tillgängligheten beaktas, även om det borde vara en självklarhet att utrymmen och teknik i högskolorna är anpassade för olika funktionsnedsättningar. Precis som Laura Kolbe, ser hon den största frågan vara hur den enskilda personen ska få hjälp och stöd i rätt skede.
– Det viktigaste vore att fundera på hur man bemöter personer med olika funktionsnedsättningar redan tidigt i utbildningen. När man ska börja söka in till en högskola kan det vara för sent.
Salonen menar att studerande med funktionsnedsättningar, eller exempelvis invandrare som inte kan språket flytande, i många fall inte ens uppmuntras till att söka sig till gymnasiet.
– Vi behöver hitta olika brytningsskeden när de som har en funktionsnedsättning faller utanför systemet. Vi vet ju att personer med funktionsnedsättningar ofta uppmanas att söka sig till en yrkesutbildning. Istället borde man i ett tidigare skede börja jobba för att det ska finnas valmöjligheter för alla.
Arbetet med planen för att göra högskolestudier mera tillgängliga startade i augusti i år, och kommer att pågå fram till juli 2021.
Text: Pia Backman-Nord
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2020.
