Frukostsnack om funktionshinder ordnades den 7.5.2020 med temat psykisk ohälsa inom specialgrupper i kristider. Om ämnet diskuterade Johanna Cresswell-Smith från THL. Johanna är också verksam i Psykosociala förbundets styrelse och som Psykosociala föreningen Sympatis ordförande. Vi fick också höra kommentarer av Ulla Jensen och Anna Caldén från SAMS, som delade med sig av sina erfarenheter. Du kan nu lyssna på diskussionen i podcast-format här.
Hur coronapandemin påverkar den psykiska hälsan har varit väldigt mycket på tapeten nu, men det finns inte ännu data om ämnet. Det finns ändå en råd och riktlinjer som byggts upp på basis av tidigare epidemier. Det som lyfts fram från tidigare epidemier är rädsla för att insjukna i viruset eller rent ut dödsrädsla. Många är också rädda för arbetsrelaterade saker, så som att arbeta på distans, att bli smitta på arbetsplatsen eller att förlora arbetet. Det finns också en stigma runt personer som har blivit smittade, vilket kan leda till diskriminering och isolering. Många är också rädda för att inte kunna skydda sin familj och för att inte ha kontroll.
”Coronakrisen förstorar ojämlikheten i vårt samhälle.” – Johanna Cresswell-Smith
Coronakrisen påverkar särskilt specialgrupper, som redan innan krisen har haft det svårt. Grupper som har en historia av psykisk ohälsa drabbas av pandemin, men krisen leder också till nya fall av psykisk ohälsa. Särskilt ensamheten, som undantagstillståndet för med sig, påverkar på den psykiska hälsan hos alla oberoende av bakgrund. Människorna söker sig inte heller till vården lika lätt under för att de inte vill belasta hälsovården eller ta plats av coronapatienter. Också tidigare erfarenheter av isolering kan väcka upp gamla känslor.
Det som hjälper oss genom kristiden är att uppehålla dagliga rutiner. Det finns mycket olika tips om hur man ska uppehålla sin psykiska hälsa under undantagstillståndet. Ifall du behöver stöd har Psykosociala förbundet sammanställt en lista på olika stödlinjer och chattar. Du hittar listan här. Vi skrev också tidigare om hur man skall ta hand om sitt välmående. Du kan läsa inlägget här.
Johanna påpekar också att det är också viktigt att komma ihåg att psykisk hälsa och psykisk ohälsa inte är motsatser. Det är lika viktigt att bidra till den psykiska hälsan genom att följa rutiner oberoende av om man har en diagnos eller inte. Detta ligger heller inte enbart på individens ansvar, utan det är viktigt att samhället skapar ett system som stöder den psykiska hälsan i skolor, på arbetsplatser, i äldreomsorgen och så vidare. I exitstrategin har regeringen också insatt att resurserna för att främja den psykiska hälsan måste höjas i följd av coronakrisen. Det kommer att behövas nya stödmekanismer.
”Egentligen får vi dubbla funktionsnedsättningar i och med rädslan och osäkerheten när man inte kan skydda sig från medmänniskorna.” – Ulla Jensen
Efter Johannas inlägg berättade Ulla Jensen, erfarenhetstalare och administrativ assistent på SAMS, om sina erfarenheter under coronakrisen. Ulla är född med en synnedsättning, men började se lite vid 15-års ålder. Hon hör också till riskgruppen. Hon har en ledarhund som heter Nisse. Under undantagstillståndet har hon dock inte haft Nisse hemma, för att hon varit sjuk (inte covid-19). På grund av detta har hon blivit väldigt isolerad. Tröskeln att gå ut på promenad har blivit väldigt stor, för att hon inte har sin ledarhund och för att hon är rädd att bli smittad. På grund av synnedsättningen har hon svårt att hålla distans till andra människor. Normalt lever hon ett väldigt självständigt liv trots sin synnedsättning, men under undantagstillståndet har hennes vardag ändrats väldigt mycket.
”Det är skrämmande och osäkert, för om jag får smittan, så dör jag troligen.” – Ulla Jensen
Marja-Lena ”Malla” Södergård efterlyser individualiserade råd om hur man ska undvika smittan. Hon påpekar att det är bra att konsultera en läkare om vilka riskerna är för en viss riskgrupp och hur man kan skydda sig.
Följande i tur var Anna Caldén, SAMS vikarierande vänverksamhetskoordinator i Österbotten. Hon lyfter fram att nu har vi en möjlighet att stanna upp och leva i nuet. Vi har en möjlighet att fundera på vad som vi kan ta med oss från krisen, för att vi återvänder efter krisen till ett förändrat samhälle. Anna hör också till riskgruppen för coronaviruset, dessutom har hon en medfödd fysisk funktionsvariation och har suttit i rullstol hela sitt liv.
”Jag skulle inte vara samma människa som ja är idag om jag inte hade gått igenom de kriser jag har gått i livet. Tack vare kriser så är jag den människa jag är idag.” – Anna Caldén
När hon möter hinder brukar hon ta det lugnt och ta ett steg i taget. I sina tidiga år opererades hon många gånger och var instängd på sjukhus 4-8 veckor i taget. I och med detta har hon blivit van med isolering. Anna tipsar om att hon bestämmer hur dagen skall bli på morgonen när hon vaknar.
Samhället och politiker borde göra stora satsningar för den psykiska hälsan nu och satsa på det förebyggande arbete i varje nivå av samhället. De måste fånga upp riskgrupperna och satsa på deras välmående. Det behöver inte vara stora ekonomiska satsningar, utan vi kan också främja varandras psykiska välmående genom små enkla saker.
”Vi kommer att komma ut från den här krisen starkare än vad vi var innan. Och vi kommer till ett annat samhälle, men ett mera positivt sådant, förutsatt att vi stöder och hjälper varandra.” – Anna Caldén
Det är viktigt att erbjuda hjälp istället för att peka ut och diskriminera, starta en dialog för att fundera på tillsammans vad man skall göra för att stöda och hjälpa – inte bara människorna sinsemellan utan också i en större skala.
Annika Aalto från Dövas förbund påpekar att en mycket utsatt specialgrupp är äldre hörselnedsatta personer som inte är vana med tekniken. De är vana med att träffa människor fysiskt och nu blir de väldigt isolerade om de inte kan använda tekniska lösningar.
” Ingen av oss är vinnare i den här krisen, alla har vi förlorat, så vi vinner inget med att diskriminera andra, utan istället borde vi starta en dialog.”
I podden hör vi också kommentarer av psykologen Thomas Londen och Tina Kärkinen från Psykosociala förbundet.
Till sist vill vi ännu lyfta fram att det är mycket vi kan lära oss av den här krisen och som vi kan ta med oss och det är viktigt att fokusera på det positiva istället för det negativa.
