KOLUMN
Det kändes som en lottovinst då jag kontaktades om jag skulle vara intresserad av att jobba på SAMS via projektet Platsen är ledig. Detta var i början av mars och jag var lyckligt ovetande om vad pandemin skulle medföra gällande arbetslivet.
Jag hann jobba på kontoret i precis två veckor när distansarbetet körde igång.
Det kändes som om en matta skulle ha dragits undan mina fötter och jag föll i ovisshet. Mycket blev på hälft, men vi hann gå igenom en del av mina kommande arbetsuppgifter.
Stressen över att klara av uppgifterna ensam och isolerad kändes skrämmande. Trots att jag har fantastiskt bra stöd och hjälp av arbetskamraterna är det utmanande med distansarbete genast från början.
Jag jobbar på SAMS via Platsen är ledig, ett STEA-finansierat projekt för personer med nedsatt arbetsförmåga. Syftet är att komma ut i arbetslivet, efter att projektet tagit slut.
Som läget är nu, känns det mycket osäkert som en person med en funktionsnedsättning att få ett jobb efter pandemin. Men något lär det hoppeligen dyka upp, och så länge det finns hopp finns det liv i mig.
Projektet Platsen är ledig
- STEA:s understödsprogram för att sysselsätta ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga.
- Personerna erbjuds anställning inom social- och hälsovårdsorganisationer.
- Målet är att främja arbetslivsfärdigheter genom jobb och handledning, och sedan hjälpa personerna att komma vidare i arbetslivet.
- År 2021 satsar STEA 5 miljoner på sysselsättningsprojektet.
Ju längre tiden gått, desto säkrare har jag blivit i det egna arbetet. Jag har varit tvungen att ta saker i egna händer, själv hitta lösningar på problem. Känner mig stolt och nöjd med mig själv.
Att vara tillbaka på kontoret efter sommaren känns bra. Kollegernas stöd och perspektiv är lärorikt, framtiden känns inte mera så hopplös. Jag har mångsidiga kunskaper och färdigheter som kommer väl till pass då det är dags att söka nytt jobb.
Vi som har en funktionsnedsättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Jag har därför en känsla att personer med funktionsnedsättning hör till de mest tacksamma arbetstagarna. Trots hög utbildningsnivå är det ingen självklarhet att vi får ett jobb, men ifall vi lyckas göra det, är vi motiverade och känner oss delaktiga i samhället.
Arbetsmarknadens attityder är fortfarande mycket gammaldags. För att samhället ska kunna förstå oss bättre och ta våra färdigheter och kunskaper till vara, så borde alla uppleva hur det känns att inte bli uppskattad som arbetstagare.
Som exempel vill jag lyfta fram arbete på en skyddad verkstad där man arbetar utan en rimlig lön. Det är fruktansvärt. Vi är likvärda medborgare och vi vill också betala skatt som alla andra.
Projektet Platsen är ledig ger fina förutsättningar att återgå till arbetslivet, men det borde satsas mera på hållbara lösningar. Man behöver även fundera på vems uppgift det är att lyfta fram de här frågorna. Jo, vi själva skall synas och våga vara ute i samhället, men vi behöver stöd och hjälp.
Jag anser att funktionshinderförbunden kunde koncentrera sig på de här frågorna, för att vi med funktionsnedsättningar ska kunna ha en givande och bra framtid framför oss.
Det är viktigt att jobba tillsammans för att åstadkomma en förändring!
Ulla Jensen
Skribenten jobbar som administrativ assistent vid SAMS
Foto: Sofia Jernström
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2020.
