På papper är ett funktionshinderråd det ideala sättet för personer med funktionsnedsättningar att få sina röster hörda: invånarna lyfter fram missförhållanden i närmiljön och jobbar fram lösningar med lokala beslutsfattare. I verkligheten finns det stora skillnader kommuner emellan. Vissa råd kan påverka, andra känner att de fastnat i en abstrakt utlåtanderumba.
Så här inför kommunalvalet kan man få höra att lokalpolitiken är det effektivaste tillvägagångssättet för den som vill se konkreta resultat av sitt påverkansarbete. Då borde väl de kommunala funktionshinderråden vara de som bäst kan påverka vardagen för personer med funktionsnedsättningar?
Nja, säger Merja Heikkonen, generalsekreterare vid Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE.
– I princip kunde råden vara väldigt inflytelserika, men på ett generellt plan har de kanske inte så mycket makt. Samtidigt har vi starka funktionshinderråd som målmedvetet för fram sin åsikt, särskilt i stora städer som Tammerfors, Helsingfors och Esbo.
VANE uppskattar att det finns mellan 100 och 150 funktionshinderråd i Finland. Enligt lagen ska varje kommun ha sitt eget råd, men i praktiken finns flera kommuner där funktionshinderråden slagits samman. Alternativt kan de fungera i samband med kommunens äldreråd.
Kommunen har sedan skyldighet att trygga rådets verksamhetsförutsättningar. Oftast handlar det om att ge dem en sekreterare och förmedla information om vad som är på gång i kommunen. Just kommunikationsbiten är avgörande för råden.
– Det är väldigt viktigt att i god tid få information om vilka beslut som kommer att fattas, så att rådet hinner reagera. Ofta handlar påverkan om rätt tajming. Det är onödigt att försöka påverka ett beslut som redan fattats, säger Heikkonen.
Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE
- Ett statligt samordningsorgan under social- och hälsovårdsministeriet med uppgiften att följa upp hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förverkligas i Finland. Konventionen, som varit i kraft sedan 2016, förutsätter att personer med funktionsnedsättning ska åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor. VANE består av representanter för ministerier, förvaltningen, arbetsmarknadsorganisationer och personer med funktionsnedsättning.
Konkreta frågor lättast att påverka
Under de funktionshinderrådsdagar som VANE traditionellt ordnat minst vartannat år brukar en del rådsmedlemmar uttrycka sitt missnöje.
Vissa upplever att de inte får sina röster hörda, andra anser att de främst kan påverka den fysiska omgivningen.
– Det beror antagligen på att byggnadsfrågor är så konkreta. Antingen finns det en ramp eller induktionsslinga, eller så finns det inte. Det är frågor där man konkret kan påvisa vad som hindrar en person med funktionsnedsättning från att delta med lika villkor, säger Merja Heikkonen.
En annan orsak är att nationella organisationer som Invalidförbundet och Kynnys i årtionden ihärdigt jobbat för tillgänglighetsfrågor, vilket lett till att de tas på allvar.
Ett sätt att göra det enklare för råden att ta tag i andra frågor kunde vara att formulera ett funktionshinderpolitiskt program för kommunen, menar Heikkonen. Funktionshinderråden har möjlighet att delta i strategihöranden och be om ett eget program.
– I Tusby, vars funktionshinderråd jag sitter i, diskuterade vi nyss en sådan strategi. Det är långsiktigt arbete där man formulerar hur kommunen kommer att hantera funktionshinderfrågor i flera år framåt.
Ett annat instrument är deltagande budgetering, där kommuninvånare får föreslå hur en viss penningsumma som kommunen reserverat ska användas. Det kan handla om att be om en soptunna i ett gatuhörn eller att städa upp en strand, men lika gärna kan rådet föreslå åtgärder som förbättrar livet för personer med funktionsnedsättningar, säger Heikkonen.
Funktionshinderråden i Finland
- Kommunala funktionshinderråd är samarbetsorgan för samarbete mellan personer med funktionsnedsättning, myndigheter och beslutsfattare.
- Råden kan ta initiativ, ge utlåtanden och göra ställningstaganden kring exempelvis hälsa, delaktighet, boende och rörlighet.
- Syftet är att se till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i det kommunala beslutsfattandet genom att ta fram och åtgärda missförhållanden och ta ställning till kommunens planer som berör allmänheten.
- Kallas i en del kommuner för handikappråd och rådet för personer med funktionsnedsättningar.
- Det finns cirka 150–200 funktionshinderråd i landet.
Vanligt folk framför politiker
Det gäller att komma ihåg att funktionshinderrådet inte är en politiskt vald nämnd, och därmed är dess rekommendationer inte bindande. En vanlig fråga är varför råden inte kan fatta beslut på egen hand, men enligt Heikkonen har det sina fördelar.
Beslutsfattande makt skulle nämligen leda till att råden i större grad skulle bli beroende av politiken. Då skulle partiernas vinster och förluster synas i rådens sammansättning.
– Personligen anser jag det vara mycket viktigare att personer med funktionsnedsättningar själva är representerade. I stället för politiker ser jag hellre att tjänstemän sitter på andra sidan förhandlingsbordet. I bästa fall är funktionshinderrådet ett samarbetsorgan där myndigheter och personer från målgruppen möts. Visst kunde rådens ställning förstärkas om platserna fördelades mellan politiska partier, men det skulle inte nödvändigtvis gynna personer med funktionsnedsättning, säger hon.
Funktionshinderråden finns till för att förverkliga samhällelig delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Men vad som egentligen avses med delaktighet är inte alltid helt klart. Heikkonen menar att man ofta anser att delaktigheten fullbordats då man ber råden om ett utlåtande eller ordnar ett enskilt hörande.
Ser man på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir det ändå klart att delaktighet är en omfattande process, som börjar då ett ärende tas upp, sedan ska målgruppen få påverka beslutsprocessen och efteråt borde de berörda få uttala sig om hur ett beslut förverkligats och påverkat dem. Därför behöver beslutsfattarna ibland en påminnelse, anser Heikkonen.
Vårdreformen avgör rådens framtid
Hur bra ett funktionshinderråd i verkligheten blir hörd beror till viss del på rådets initiativförmåga.
– Nog spelar det en stor roll hur ihärdigt rådet för fram sina åsikter och hurdan kontakt man lyckas skapa med kommunens administration. Man måste agera som väckarklocka och påminna omvärlden om att ’hej, personer med funktionsnedsättningar är också kommuninvånare och för att vi ska vara jämlika krävs det att vi tas i beaktande’, säger Merja Heikkonen.
– När saker inte går som man önskat sig handlar det ofta inte om illvilja, utan att människor är omedvetna och man måste konstant påminna dem om saker som ska fixas.
Hur de kommunala funktionshinderrådens framtid exakt kommer att se ut vet ingen, eftersom den är beroende av kommande social- och hälsovårdsreformen. Lagstiftningen kräver att också de framtida välfärdsområdena ska ha egna funktionshinderråd. Dessa kommer sannolikt att bestå av en representant per medlemskommun, och ska bilda ett samarbetsorgan som verkar mellan det kommunala och nationella.
– Det är avgörande att vi får en aktör som kan fokusera på frågor som berör social- och hälsovårdstjänster. Att tjänsterna överförs till välfärdsområden kommer i allra högsta grad att påverka livet för personer med funktionsnedsättningar, säger Heikkonen.
Rätt bra påverkningsmöjligheter i Vanda
Jag har suttit med i Vanda funktionshinderråd sedan början av 1990-talet. Rådet tar ställning till olika ärenden som Vanda stad presenterar. Det kan gälla socialtjänster och kultur, och många frågor handlar om tillgänglighet. Vi har uttalat oss om byggprojekt, stora och små. Helsingfors-Vanda flygfält är det största projektet som vi fått tycka till om. Rådet har en arbetsgrupp som går igenom ritningar, och byggnadslov ges inte innan vi tittat på dem.
Staden ger oss en regelbunden översikt över vad som är på gång, vilka ärenden som kommer upp i förberedning och vilka beslut som ska tas, så att vi hinner fundera på om där finns saker som borde beaktas. I det avseendet tycker jag vi har det rätt bra, vi har en god möjlighet att påverka.
– Olof Ekblom, Vanda funktionshinderråd
Fungerande tjänster och tillgängliga muséer i Åbo
I år fyller funktionshinderrådet i Åbo 40 år. Rådet har rätt goda påverkningsmöjligheter, vi möts regelbundet och har en mångsidig sammansättning. Rådets utlåtanden tas noga i beaktande och vi tar målmedvetet tag i saker.
Vi har bland annat gått igenom alla museer i Åbo och lyckats få igenom många ändringar, exempelvis Åbo slott och Apoteksmuseet har gjorts tillgängliga. År 2011 var Åbo med i final i tävlingen om Europas mest tillgängliga stad, Access City Award. Medeltida Ávila i Spanien knep priset, men vi fick hedersomnämnande.
Därtill har vi uttalat oss om funktonshinderservice, bland annat färdtjänsterna. I dagsläget är färdtjänsten fungerande och kundnöjdheten på rätt god nivå. Också i frågan om personlig assistens har rådet deltagit i utvecklingen.
Framstegen är inte lineära. Att vi nu har ett så pass bra läge har inte skett av sig själv, vi har påverkat saken.
– Olli Nordberg, Åbo funktionshinderråd
I Borgå får corona ärenden att stampa på stället
Coronapandemin har påverkat funktionshinderrådet i Borgå väldigt mycket, nu har vi bara träffats på distans. Jag har varit med sedan förra våren. Det vi hittills gjort mest är utlåtanden, lite väl många av dem. Inget konkret direkt.
Sammansättningen fungerar inte riktigt, det borde finnas fler myndighetsrepresentanter och färre medlemmar från målgruppen. Tidigare har jag suttit i rådet i Vanda, där nästan hälften var representanter från Vanda stad och det fungerade mycket bättre.
Just nu är det problem med återringningssystemet vid sjukhuset och hälsovårdscentralen, det fungerar inte för döva. Vi har sagt till om det här, och jag har skickat en video på mitt modersmål, finlandssvenskt teckenspråk, men inte fått något svar. Det är sannolikt coronaläget som påverkar.
– Håkan Westerholm, Borgå funktionshinderråd
Kristinestad föreslog sammanslagning med äldrerådet
Sedan vi fått en kommunal tjänsteman som fungerar som sekreterare i rådet
har kommunikationen med staden blivit mycket bättre. Senast har vi fått ta ställning till stadens planer på att i framtiden göra om torget i Kristinestad, och då kunde vi bidra exempelvis med åsikter om trafikarrangemang. Vi fick vara med innan skisserna slogs fast, och det kändes ju bra.
Många gånger har vi konstaterat att det vore bra om rådet kunde få vara med redan i planeringsfasen av kommunala projekt, som en naturlig del av till exempel byggnadskommittéer. Ibland är det för sent att få med hörselslinga och ramper när man redan börjat bygga.
Före jul i fjol kom ett förslag om att vi skulle slås ihop med kommunens äldreråd. Där var vi eniga om att det nog är bäst om vi hålls skilda. Funktionshinderfrågor gäller ända från födseln till graven. Handikapprådet och äldrerådet arbetar för två olika målgrupper, därför finns det ingen orsak till sammanslagning.
– Torolf Back, ordförande för funktionshinderrådet i Kristinestad
Text: Mikaela Remes • Bild: VANE • Illustration: Shutterstock/Olga Pogorelova
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 01/2021.
