Redaktören Maria Österlund har gjort en lång karriär som skribent av lättlästa texter på Lätta bladet. Hon gillar utmaningen att förklara världen för en växande och mångsidig publik.
”Det var nog litet av en slump att jag började jobba på Lätta bladet och med lätt språk, även om jag alltid har varit intresserad av språk och hur man uttrycker saker. Jag brukar säga att det bor en liten småskollärare i mig, helt enkelt för att jag tycker om att förklara svåra saker. Just det är kärnan i mitt nuvarande arbetsuppdrag på Lätta bladet. Alla journalister förklarar saker, men för mig är det ännu viktigare än för de flesta att få fram en sak så enkelt och lättförståeligt som möjligt.
Före Lätta bladet jobbade jag bland annat för Hangötidningen i min gamla hemstad. Jag har också jobbat på Borgåbladet och Landsbygdens Folk, men jag har ändå alltid återkommit till Lätta bladet, som görs på LL-Center i Helsingfors i samarbete med dess finska motsvarighet Selkokeskus.
Min arbetsdag varierar mycket, främst beroende på var vi befinner oss i utgivningskalendern. Numera utkommer pappersversionen av tidningen bara åtta gånger per år, men vi finns också på webben. Där kan vi publicera snabbare och vara mer dagsaktuella än i papperstidningen.
Rent praktiskt är mitt arbete ett samarbete med finska kollegor som gör Selkosanomat, den finska systertidningen till Lätta bladet. Många artiklar skrivs på svenska och översätts sedan till finska, och tvärtom. En stor del av mitt jobb är också att skriva om och skapa lättlästa artiklar av texter som skrivits av andra journalister och publicerats i andra medier.
Jobbet att ta fram en lättläst text sker i flera steg. När jag har skrivit en text är idealet att jag kan låta den vila ett tag för att sedan ta fram den på nytt och göra den ännu bättre. Det är också bra om jag har någon annan att ge texten till som kan upptäcka eventuella underligheter i den. Det här är alltså ett litet långsammare hantverk än journalistiskt skrivande i allmänhet.
En bra lättläst text kräver också att innehållet är intressant och verkligen lockar till läsning. Det räcker inte med ett enkelt språk.
Vår målgrupp är väldigt bred och den växer hela tiden. När tidningen först kom ut för 30 år sedan tänkte man att målgruppen främst bestod av personer med lindrig utvecklingsstörning, som man sa på den tiden. Fortfarande är personer med intellektuella funktionsvariationer en av våra viktigaste målgrupper, men under årens lopp har de blivit betydligt fler. Hit hör till exempel afatiker, dyslektiker och läsare med olika typer av kognitiva utmaningar. För dessa är information och nyheter på lätt språk nödvändiga för att de ska kunna vara delaktiga i samhället.
Under de senaste åren har man insett att många äldre människor, som kanske lider av en minnessjukdom, också kan ha nytta av lättlästa nyheter.
En annan grupp som har nytta av Lätta bladet är skolelever och särskilt de som ska lära sig svenska. Tidningen används i skolor, både i svenskspråkiga lågstadieskolor och i svenskundervisningen i finska gymnasier. Också i språkundervisningen för nyfinländare har de lättlästa tidningarna en uppgift att fylla. Våra texter ger icke-svenska elever möjligheten att uppleva att de förstår svenska. För lärarna är vi ett hjälpmedel för att förklara svåra och aktuella saker på ett sätt som är lättare att ta till sig.
Om man ser på hela samhället har väldigt många nytta av att information görs tillgänglig. Det här är också en demokrati- och rättvisefråga. För en del människor är lättillgänglig information en förutsättning för att kunna vara aktiva i vårt samhälle. Ibland kan ändå de tekniska lösningarna när det gäller webbplatser prioriteras framför ett lättförståeligt språk. EU har tagit fram tydliga stadgar om tillgänglighet, men det finns en lucka i reglerna när det gäller språket. Det borde också stipuleras att tillgänglig information förutsätter lätt språk.
Världen digitaliseras i snabb takt och i det ligger också faror. Det tekniska kan för vissa vara en svår sak att manövrera. Givetvis förenklas tekniken, men allt snurrar mycket snabbt och användarna borde vara duktiga på att plocka upp den nya tekniken för att hinna med. Alla har inte heller lika lätt att ta till sig information på en skärm som på papper.”
Maria Österlund
- Ålder: 58.
- Bor i: Helsingfors.
- Bakgrund: Journalist från Soc&kom vid Helsingfors universitet. Har tidigare jobbat bland annat på flera lokaltidningar och gjort praktik på den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor i Sverige.
- Hobbyer: Körsång och hantverk.
Text: Eva Lamppu
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 3/2023.
Webbtexten korrigerad 30.9: Maria Österlund är 58 år, inte 48 år som det först stod i texten.
