HEMBlogJuridiskt ombudJuristen har ordet

Juristen har ordet

| Uppdaterad
Ylva Krokfors (Invalidförbundet), Lisbeth Hemgård (FDUV), Misa Möller (Valteri center för lärande och kompetens, Utbildningsstyrelsens VIP-nätverk), Agneta Lundmark (Helsingfors utbildningsverk), Bettina von Kraemer (Helsingfors barnskydd), Pia Sundell (Barnavårdsföreningen), Johanna Lindholm (Folktinget), Marcus Rantala (Helsingfors stadsstyrelse). Som moderator fungerade Ted Urho, verksamhetsledare för Tankesmedjan Agenda (i mitten).
Kolumn: Juristen har ordet

Familjer i kris

I början av februari ordnade DuvTeatern, SAMS, Tankesmedjan Agenda och Svenska Teaterns publikarbete ett miniseminarium på Svenska Teaterns Nicken scen. Ämnet som diskuterades var svenskspråkiga barn i huvudstadsregionen som blir utan vård och skola. Seminariet lyfte fram ett viktigt ämne och väckte diskussion.

Att få tillräckligt med vård och möjligheten att lära sig och gå i skola hör till de alldeles grundläggande rättigheterna för alla barn. Under seminariet fick vi höra två anonyma berättelser om två familjer där barnet och familjen inte får tillräckliga tjänster och stöd. Med de två berättelserna i tankarna fick vi ta del av en panel med sakkunniga som diskuterade ämnet.

Diskussionen är ett fint bevis på hur konsten kan lyfta fram viktiga samhälleliga frågor och ge synlighet till dem. Härifrån är det bra att föra diskussionen vidare med beslutsfattare.

En del av problemet är att det inte finns tillräckligt med service på svenska och att det inte finns tillräckligt med svenskspråkig personal samt att väntetiderna är för långa. Alla i panelen var naturligtvis överens om att det borde göras något för att förbättra situationen. Därför fokuserade panelen, förutom på att framställa nuläget, även på att lista olika lösningar och de mest brännande sakerna som borde åtgärdas. Förbättringsförslag som nämndes var bland annat följande; Det behövs mera svenskspråkig personal, till exempel socialarbetare och handledare samt terapeuter. För att servicen ska funka på svenska så måste den planeras väl och systematiskt från början. Andra viktiga poänger som nämndes flera gånger var flexibilitet och mångprofessionellt samarbete mellan olika instanser och parter. Därtill borde familjerna ses som en helhet och bör bli hörda och informerade om sina rättigheter. Viktigt är också att tjänsterna skulle skräddarsys för familjen.

Ylva Krokfors (Invalidförbundet), Lisbeth Hemgård (FDUV), Misa Möller (Valteri center för lärande och kompetens, Utbildningsstyrelsens VIP-nätverk), Agneta Lundmark (Helsingfors utbildningsverk), Bettina von Kraemer (Helsingfors barnskydd), Pia Sundell (Barnavårdsföreningen), Johanna Lindholm (Folktinget), Marcus Rantala (Helsingfors stadsstyrelse). Som moderator fungerade Ted Urho, verksamhetsledare för Tankesmedjan Agenda (i mitten).
Ylva Krokfors (Invalidförbundet), Lisbeth Hemgård (FDUV), Misa Möller (Valteri center för lärande och kompetens, Utbildningsstyrelsens VIP-nätverk), Agneta Lundmark (Helsingfors utbildningsverk), Bettina von Kraemer (Helsingfors barnskydd),
Pia Sundell (Barnavårdsföreningen), Johanna Lindholm (Folktinget), Marcus Rantala (Helsingfors stadsstyrelse). Som moderator fungerade Ted Urho, verksamhetsledare för Tankesmedjan Agenda (i mitten).

Från ett lagperspektiv nämndes det att det, eftersom en del tjänster inte överhuvudtaget finns på svenska, skulle det behövas större smidighet i servicekedjorna och ett bättre samarbete mellan kommunerna. Dessutom måste tjänsterna byggas upp enligt klientens behov.

Vår analys inom SAMS är att det inte nu finns resurser för en individuell prövning och kartläggning av de individuella behoven. Då skräddarsydda tjänster inte beställs kommer de heller inte att produceras eftersom ”efterfrågan inte finns”. Förslaget i den nya social- och hälsovårdsreformen är att Nyland kommer att delas in i fem områden. För att skräddarsydda tjänster ska finnas måste det finnas samarbete över områdesgränserna.

Diskussionen är ett fint bevis på hur konsten kan lyfta fram viktiga samhälleliga frågor och ge synlighet till dem. Härifrån är det bra att föra diskussionen vidare med beslutsfattare.

Marica Nordman, Juridiskt ombud, SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
Texten är publicerad som kolumn i SOS Aktuellt 01/2020