Podden Snack om funktionshinder: Påverkansarbete i kristider

| Uppdaterad
Podden Snack om funktionshinder: Påverkansarbete i kristider featured image

Coronaviruset har orsakat många begränsningsåtgärder i samhället. Både viruset och begränsningsåtgärderna påverkar vissa mera än andra. Vad kan funktionshindersfältet göra för att uppmärksamma de akuta problem som uppstår? Det här diskuterades av bland annat direktör för samhällsärenden Laura Andersson från Invalidförbundet och Linnéa Henriksson universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi på Frukostsnack om funktionshinder den 16.4.2020. SAMS Fruskostsnack är ett återkommande informellt evenemang om aktuella funktionshinderfrågor. Du kan nu lyssna på diskussionen i form av en podcast.

Tillförlitlighet A och O

Först i tur under frukostsnacket var Laura Andersson från Invalidförbundet. Hon har tidigare haft många olika roller inom politiken och påverkansarbete. Enligt henne utvecklades coronasituationen snabbt, men invalidförbundet har följt noggrant med sedan februari. Påverkansarbete har skett på många sätt. Blogginlägg har skrivits och delats på sociala medier, kontakten till social- och hälsovårdsministeriet samt andra myndigheter har varit god. Krisen har också krävt färdigheter att agera snabbt menar Laura Andersson:

Beslut görs inte längre på kontorstid, utan de kan göras när som helst. Det här kräver att också vi ska vara redo att agera på kort varsel, när som helst. Det är ytterst viktigt att ha bra kontakt till myndigheterna och det känner jag att vi har.

Som ett exempel på lyckad lobbning nämner Laura Folkpensionsanstalten FPA. FPA hade i sina instruktioner kraftigt begränsat tillgången till rehabilitering, men justerade sina riktlinjer efter att de blivit kontaktade från många olika håll. Nu kan nödvändig rehabilitering tillåtas. En annan framgång var att personliga assistenter omfattas nu i listan av yrken som sköter om kritiska uppgifter i samhället.

Kollegan Ylva Krokfors från Invalidförbundet håller med och uppmanar också till att utveckla nätverk.

Det är nyttigt att vara med på Twitter. Där kan man påverka, men också få information. Det är bra också med tanke på framtiden – människor kommer ihåg dig också efter krisen.

Ett särskilt nyttigt tips som Ylva nämner är att det lönar sig att också tacka då olika instanser reagerat på ett bra sätt. Till exempel så var det fint då FPA justerade sina riktlinjer.

SAMS hade även bett Laura att ge tips till påverkansarbete:

Det viktigaste är att vara ärlig, att tala sant. Du måste vara tillförlitlig i alla sammanhang. Naturligtvis hjälper det också om du känner processerna och människorna. Det andra är att du får gärna ha lösningar. Det hjälper inte att bara peka på problem utan bjud gärna på lösningar och din organisations sakkunskap.

Maslows behovspyramid regerar

SAMS hade även bett Linnéa Henriksson från Åbo Akademi att kommentera läget. Hon har både akademiska och praktiska inblickar i hur offentliga förvaltningen i Finland fungerar. Utöver FPA spelar också kommunerna en mycket viktig roll med tanke på funktionshindersfältet. Det är nämligen på kommunens ansvar att grundläggande funktionshinderservice ordnas och fungerar.

Här reflekterar Linnéa att myndigheterna fortfarande försöker sitt bästa. Men under kristider är det ofta Maslows behovspyramid som styr – först försöker man trygga de grundläggande behoven och sedan ser man efter det andra. Som tips för påverkansarbete rekommenderar även Linnéa att funktionshindersfältet lyfter upp framför allt de akuta behoven som behöver noteras med detsamma.

Det viktigaste är att se vad som är det akuta i undantagstillståndet. Om inte FPA hinner med så måste kommunerna hinna med och reda upp.

Linnéa vill också uppmärksamma följderna av coronakrisen. Just nu har vissa typer av följder diskuterat för bland annat ekonomi och välmående. Också skolan har diskuterats mycket hittills, men sociala sektorn har inte diskuterats på samma sätt.

Krisen kommer också att leda till oväntade effekter – frågor som man inte kan förutse på förhand eftersom de är följder i andra eller tredje hand. Några av dem kan vi se, men inte alla. Det är viktigt att ha en beredskap och fundera på hur dessa frågor ska hanteras då de uppstår.

SAMS hade även bett Handikappforums generalsekreterare Pirkko Mahlamäkis syn på påverkansarbete under krisen. Även hon lyfter upp dels balansgången mellan det akuta och det långsiktiga.

Som Laura sa måste vi vara vakna hela tiden. Men samtidigt måste vi tänka på längre sikt. Hur ska vi lindra på de ekonomiska konsekvenserna av krisen? I de diskussionerna är vi inte med i – och det är det som bekymrar mig.

Informationen måste nå ut på rätt sätt

Annette Tallberg-Haahtela från FDUV noterar också att kommunerna agerat på olika sätt inom krisen. Vissa har skött saker väldigt bra medan andra har gjort mindre. Också kontakten till personerna med funktionsnedsättning kan vara utmanande.

Vi har skickat lättläst material till THL, men vi vet inte om våra målgrupper läser det. Därför har vi valt att skicka ut information per post till våra medlemmar också.

Också andra personer delade med sig av erfarenheter under coronakrisen. Marika Rönnberg från Finlands Dövas Förbund berättade att de lobbat hårt för att få tolkning till statsrådets informationstillfällen.

Först skulle teckenspråkstolkning ske endast på Yle Arena. Men vi har många ålderstigna medlemmar som inte har dator. Därför är det viktigt att tolkningen finns tillgänglig också på TV, eftersom det är det våra medlemmar ser på.

Under diskussionen fick vi även höra en kommentar från Ina Ahlroos, VD för JAG Assistans.

Sammanfattningsvis gäller det att vara ärlig, snabb och nå ut till dina målgrupper. Behandla också beslutsfattarna som människor – förstå lägets karaktär och kom ihåg också att tacka då något gjorts bra. Lyssna på podden Snack om funktionshinder: Påverkansarbete i kristider här.  

Text: Elias Vartio, Podd: Maj Ilola

Back to top of page