AKTUELLT
I november gav nyheten om att forskarna tagit fram ett vaccin som testats med god framgång en glimt av hopp i den globala coronasituationen. Vaccinet uppskattas vara tillgängligt i början av nästa år, och nu finns förhoppningar om återgång till livet före pandemin. Men tills dess fortsätter det oändliga coronaloppet, och nu om någonsin behövs satsningar på det egna psykiska och fysiska välbefinnandet, säger psykolog Katarina Blom.
Trots att det nu finns lite ljus i ändan av tunneln har coronaläget både förbättrats och förvärrats under årets gång, och osäkerheten kring framtiden finns kvar. Ännu finns inga förutsättningar för att planera jätteevenemang eller boka in följande semesterresa.
Enligt Katarina Blom är det fullt förståeligt att man känner sig nedslagen i ljuset av det pågående läget. Osäkerhet skapar ångest och oro för många, och spänningen kan kännas konkret i kroppen.
– Det känns som att vi springer ett maraton: vi är på väg mot ett målsnöre, men när vi börjar närma oss flyttas målsnöret några kilometer framåt. Så fortsätter man springa, och målet kommer närmare, och då flyttas det på nytt. Det är så jag tror många kan uppleva det.
En av faktorerna som bidrar till vårt välbefinnande är saker att se fram emot, också i undantagsläge. Eftersom framtiden är oviss kan det löna sig att krympa tidsfönstret en aning, menar Blom. Man kan pricka in roliga saker att göra under helgen – även om det inte handlar om något mer ambitiöst än att gå på en promenad eller ringa en kompis.
– Det roliga kan vara lite närmare i tid och handla om mer vardagliga saker. Men det är desto viktigare att vi prioriterar dem.
“Håll en orosdejt”
Blom uppmanar även att vara uppmärksam på sig själv och sitt mående, både fysiskt och psykiskt. Många blir oroliga om kvällen eller på morgonen när det omgivande sorlet tystnar.
– När volymen på den yttre världen sänks, så brukar volymen på vår inre värld öka. I osäkerhetstider är det naturligt att vår hjärna kan fyllas av ängsliga tankar, och då är det bra att veta att det finns strategier för att bryta oron.
Ett praktiskt tillvägagångssätt är att distrahera sig, exempelvis genom att somna med radion i örat. Det är sällan orostankarna bidrar med värdefull information, särskilt inte om nätterna, menar Blom. I stället för att agera kring lösningen brukar man främst trassla in sig och åka fram och tillbaka i sina problem.
– Ibland är problemen som vi oroar oss för dessutom olösliga. Till exempel kan jag vara rädd för att få coronaviruset, och bli svårt sjuk. Det ända lösningsorienterade man kan göra är att hålla distans, tvätta händer, och följa riktlinjer. Mera än så kan vi inte göra, säger Blom.
För att reda upp i orostankarna är ett av Bloms knep att pricka in en regelbunden orosstund. En gång i veckan kan man fokusera på oron riktigt ordentligt i 20 minuter och reflektera över tankar som man samlat ihop, exempelvis genom att skriva ner dem i sin mobil.
– Skriv ner orostankarna löpande under veckan, och bestäm dig för att du får oroa dig först på din orosdejt, säg, på lördag.
– När lördagen kommer tar du fram papper och penna, sätter en timer på 20 minuter och går igenom allt du samlat på dig under veckan. Gå till botten med dem, vad är det i grunden som är oroande? Sedan kan du fundera på vad går att lösa, och vad är sådant som du helt enkelt bara måste acceptera att finns. Jag skulle absolut säga att det kan vara värt att prova, om man känner sig besvärad av osäkerheten, tipsar hon.
Text: Mikaela Remes, bild: Kate Gabor
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2020.
