SAMS mål är ett samhälle för alla

| Uppdaterad
Bild på SAMS tf. verksamhetsledare Ilona Salonen.
LEDAREN

Föreningar föds ofta ur ett behov på gräsrotsnivå. Samarbetsförbund föds ur en tanke att vi vill jobba tillsammans och samordna för att nå ett gemensamt mål.

SAMS grundades för tio år sedan av FDUV, Förbundet Finlandssvenska Synskadade, Psykosociala förbundet och Svenska hörselförbundet. Senare anslöt sig Finlands Svenska Handikappförbund, som idag heter FMA – Funktionsrätt med ansvar. Målet var att agera tillsammans i gemensamma övergripande frågor.

Hållbara organisationer ska utvecklas och växa för att bestå. Organisationer som SAMS utvecklas i samråd och dialog med sina medlemsförbund, de som tillsammans grundat organisationen och som i SAMS fall fungerar som dess förtroendevalda ledning.

 

När jag jobbade på SAMS 2012–2015 gick jag vid sidan av jobbet en utbildning för att bli organisationsutvecklare. Vi behandlade flera teoribildningar om hur organisationer utvecklas och växer, men den jag reflekterat över i år är holländske Bernard Lievegoeds teori om olika faser av organisationsutveckling. Trots att SAMS är ett ungt förbund, kan man se på organisationen med hjälp av faserna.

Den första fasen är pionjärfasen. För SAMS var pionjärfasen den tid då grundarna utgjorde förbundets styrelse och var aktivt med i formandet av SAMS. Det fanns ett starkt personligt och känslomässigt engagemang för vad SAMS skulle bli, hurdan samsfamilj de skulle bilda och organisation leddes med hjärtat.

Den andra fasen är den rationella fasen, en fas där organisationen blir självständig, hittar sin plats och blir mer organiserad, men också maskinlik. För SAMS del syntes det i ökad planering och organisering, handböcker, visioner och strategiprocesser. Organisationen leddes med hjärnan. De förtroendevalda kom längre ifrån operativa frågor och organisationen sökte självständighet genom en egen vision och flyttade kontoret till en ny adress.

SAMS grundades av våra medlemsförbund för att effektivera den gemensamma intressebevakningen och förhindra alla former av utanförskap och isolering.

När jag första gången jobbade på SAMS upplevde jag pionjärfasen och övergången till den rationella fasen. När jag återvände till SAMS i min nuvarande roll sommaren 2019 mötte jag en organisation som var i den tredje, integrerade fasen. Det är fasen som tar vara på det bästa av de tidigare: man har utvecklats från familj och maskin till en organism som leds både med hjärta och hjärna. Vi är en samordnare, vars ledtråd är att visa på bredden inom funktionshinderområdet och ha starkt juridiskt kunnande inom den gemensamma intressebevakningen, men kontakten till gräsrotsnivån och den praktiska kunskapen kommer via våra medlemsförbund.

Som en liten och relativt ung organisation kan SAMS vara flexibel, leva med sin tid och reagera på de behov som finns just i dag. Det som finns på bordet denna höst är en gemensam strategi för SAMS påverkansarbete, som görs tillsammans med medlemsförbunden. Genom dialog bestämmer vi tyngdpunktsområden för den gemensamma intressebevakningen för de kommande åren.

I ett bakgrundsdokument som skrevs till SAMS grundande möte hösten 2010 uppges organisationens mål vara att verka tillsammans i gemensamma och övergripande frågor och uppnå ett samhälle för alla. SAMS grundades av våra medlemsförbund för att effektivera den gemensamma intressebevakningen och förhindra alla former av utanförskap och isolering. Behovet att verka tillsammans har inte försvunnit, men formerna följer tiden.

Ilona Salonenär Tf. verksamhetsledare för SAMS– Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Foto: Lars Kastilan

 

Texten har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2020.

Back to top of page