Ingen är delaktig förrän alla är delaktiga

| Uppdaterad
Mikaela Remes, FUNK.:s chefredaktör.
CHEFREDAKTÖRENS ORD

En del av oss får vara röster så väl hörda i vardagen att funderingar kring delaktighet blir aktuella främst så här i valtider. Samtidigt får andra dagligen påminna omgivningen om rätten att bestämma över sitt eget liv. Delaktighet är mer än att bli representerad i politiken – det handlar om att själv avgöra till exempel var man bor och vad man gör på fritiden, även om man behöver hjälp i vardagen. 

Delaktighet är alltså inte begränsat till valtider, men valtider ger ett bra underlag för diskussion. Därför tar FUNK. tillfället i akt och ser på delaktighet och demokrati ur olika synvinklar.

Inför vårens kommunalval inleder SAMS och dess medlemsförbund – FDUV, FMA, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet – en kampanj som uppmanar både röstberättigade och kandidater att diskutera funktionshinderfrågor.

Det är frågor som partierna sällan har konkreta visioner kring. Alla ska gärna ha det bra, men förslagen på åtgärder saknar konkreti. Överlag verkar det finnas en allmän uppfattning om att funktionshinderfrågor är så marginella att den stora allmänheten inte förstår sig på dem, och därför är de inte mediesexiga nog att lyftas fram.

Men funktionshinderfrågor är inte marginella, de berör oss alla. Det konstaterar också föremålet för personporträttet i detta nummer, forskare Hisayo Katsui. Under livets gång varierar vår funktionsförmåga och vi kommer alla i kontakt med funktionsnedsättningar, senast när vi blir äldre. Dessutom är livet oförutsägbart: den som inte behöver reflektera över sin hälsa i dag kan möta motgångar i morgon.

Därför borde det snarare vara överraskande ifall funktionshinderfrågor inte är en del av partiernas självklara agenda.

Kampen för delaktighet för personer med funktionsnedsättning bör föras på flera fronter. Dels ska målgruppen själv ställa upp i val och tala om sina behov och erfarenheter, dels behövs allierade – personer som är privilegierade nog att slippa vardagskampen med dålig myndighetsinformation, trasiga hissar och hörselslingor som fattas, och som kan använda sitt inflytande för att förespråka inkluderande politik. Att avlägsna hinder i samhället har nämligen en tendens att gynna alla.

Årets kommunalval präglas av flera osäkerhetsfaktorer. Inte ens kandidaterna själva vet i vilken grad de kommer att påverka social- och hälsovårdfrågorna i framtiden på grund av den kommande vårdreformen. Helt konkret måste vi också få veta hur man röstar på ett coronatryggt sätt.

Jag ser fram emot dagen då delaktigheten i samhället är på den nivån att personer med funktionsnedsättningar kan ställa upp i val och tala om något helt annat än funktionshinder, om de så önskar. I väntan på det gäller det att fortsätta efterlysa tillgängliga vallokaler och representation, och påminna omvärlden om att vi alla är kommuninvånare med lika värde.

Jag önskar FUNK.:s läsare en spännande valvår – kom ihåg att rösta!

Mikaela Remes är FUNK.:s chefredaktör

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 01/2021.

Back to top of page