fbpx

Barn kan inte alltid skyddas från våld på sociala medier – riskerar ångest

| Uppdaterad
Ung pojke som tittar ner i sin telefon.

Våld och krigspropaganda, sexuella kommentarer, falska nyheter och rasism. Barn och unga exponeras varje dag för skadligt innehåll på sociala medier som Tiktok och Telegram, vilket kan leda till ångest och rädslor.

Väldigt unga barn använder sociala medier självständigt i dag. Plattformar har ofta åldersgränser, på många ska man vara minst 13 år, men de är lätta att kringgå. Lusten att ladda ner Instagram, Whatsapp och Tiktok på mobilen växer när kompisarna har dem, och delar innehåll sinsemellan i dem.

Samtidigt finns inget entydigt sätt för barn och unga att tryggt ta del av sociala medier. Det förutsätter en hel del av användaren och att föräldrarna är intresserade av vad som försiggår på plattformarna.

– Man bör vara uppmärksam på skadligt innehåll hela tiden, säger Maija Komonen, socialpsykolog som hjälper barn, unga och vuxna att hantera svåra situationer på sociala medier. 

Hon jobbar för företaget Someturva som ger juridiskt och psykosocialt stöd samt praktiska råd i krångliga lägen.

Knytnäve som försöker greppa en massa ikoner hämtade ur sociala medier.

Populära sociala medier just nu är bland annat kinesiska Tiktok, och Telegram som har kopplingar till Ryssland. Listan är lång vad gäller material som kan vara skadligt för ett barn. I sociala medier sprids mycket propaganda, falska nyheter och våldsamt innehåll bland annat om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och nu också om kriget mellan Hamas och Israel. Våldsamt innehåll står högt i kurs både på Tiktok och Telegram.

Att identifiera en falsk nyhet är väldigt svårt, för ung liksom för vuxen. Enligt Komonen väcker formuleringar i falska nyheter ofta starka känslor. Samma information kan dyka upp på olika plattformer där aktörer och användare sprider länkar.

– Det kan vara extremt svårt att skilja på falska och sanna nyheter och innehåll. Man borde hela tiden ha sina känselspröt ute för att avgöra vems agenda ligger bakom, säger Komonen.

Sociala medier utnyttjas också för mobbning och grooming. Det senare är då en vuxen lockar barn att vara i kontakt i sexuellt syfte.

– På sociala medier förekommer mycket osakliga kommentarer. Barn utsätts också för sexuella sådana, säger Komonen.

Kan leda till förlorad nattsömn

Enligt Elina Komulainen vid föreningen Psykisk hälsa Finland är tonåren det skede i människans liv då intresset för omvärlden växer. Hjärnan och tänkandet utvecklas. Man söker sin identitet och speglar sig i omvärlden. Många är samtidigt ute på sociala medier, där det går att hitta gemenskap, men också skadligt innehåll som kan belasta barn och unga.

– Innehållet kan vara skrämmande, skapa ångest, påverka sinnesstämningen och öka en känsla av osäkerhet. Det kan också väldigt lätt påverka sömnen, säger Komulainen, som jobbar som psykolog med barn, unga och familjer.

Sömnen är särskilt viktig för barns och ungas välmående. Bra sömn och välmåendet överlag – det vill säga balansen mellan skolframgång, kompisar, hobbyer och familjerelationer – ökar motståndskraften mot skadliga intryck.

Resiliensen kan försvagas just till exempel om barnet förlorar sin nattsömn. Det i sin tur kan påverka skolframgången, och så vidare.

Forskning visar att de som själva är aktiva på sociala medier, det vill säga själva delar innehåll som de skapar, påverkas av användningen i mindre grad än passiva användare, som mest bara bläddrar i flödet.

Enligt Komulainen behövs det överlag mera forskning om hur sociala medier påverkar barns och ungas hälsa.

Det finns förstås också goda sidor med sociala medier. Många hittar vänner och sällskap via plattformarna. Unga som flitigt använder sociala medier tenderar att också ha ett aktivt socialt liv i den fysiska världen.

För att kunna skydda sig mot eventuella effekter av skadligt innehåll behöver alla barn och unga en trygg vuxen att tala med om det man upplever på till exempel Tiktok.

– Det är viktigt att barn i ung ålder inte utsätts för alltför mycket innehåll, säger Komulainen och uppmuntrar familjer att försöka hålla fast vid de åldersgränser som gäller för respektive appar.

Maija Komonen rekommenderar för sin del familjer att vara på alerten, även om det kan kännas belastande att jämnt fundera på riskerna med sociala medier.

– Det bästa sättet för föräldrarna att gardera sina barn för skadligt innehåll är att de själva känner till vilka sociala medier barnen följer och hur apparna fungerar. Dessutom är det bra att tala med sina barn om vad som sker i den världen, säger Komonen.

Det finns flera inställningar i själva apparna som föräldrar kan justera för att öka den digitala säkerheten. Att lägga gränser med hjälp av säkerhetsinställningar kan minska riskerna för exploatering.

Även plattformernas egna anmälningskanaler för osakligt innehåll fungerar, åtminstone i någon grad. På den punkten uppmuntrar Komonen mediejättarna till större ansvar.

– De sociala mediejättarna borde vara snabbare och effektivare i att moderera innehållet, till exempel för att ta bort våldsamt videomaterial, säger Komonen. •

 

Tips för säkrare sociala medier

  • Följ åldersgränserna.
  • När ditt barn laddar en ny app kan du bekanta dig med inställningarna.
  • Använd ”Parental Mode” som låter föräldrar följa med användningen.
  • Se till att barnets profil är privat.
  • Kontrollera inställningarna för vem som kan kontakta barnet via appen.
  • Diskutera tryggt beteende och riskerna med sociala medier med barnet.

Text: Eva Lamppu

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 4/2023.

Back to top of page