Organisationerna som jobbar för finlandssvenskar med funktionsnedsättningar har inlett 2025 med att försöka anpassa sig till regeringens nedskärningar. Planerna för framtiden försvåras av att ingen ännu vet hur tredje sektorns finansiering ska se ut de kommande åren. Säkert är ändå att föreningsmedlemmar erbjuds mångsidig verksamhet och stöd även i år.
FUNK. ringde upp fyra verksamhetsledare inom funktionshinderfältet. Läs vad de tänker om framtiden:
FDUV
- Intresseorganisation för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning. Har tio regionala DUV-föreningar och riksföreningen Steg för Steg.
- Påverkar lagstiftning och attityder i samhället, ordnar läger, kurser och föreläsningar, kamratstöd samt producerar material.
Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare:
”Den största nedskärningen i vårt statliga stöd drabbade Lärum, vår pedagogiska verksamhet kring läromedel, som blev helt utan stöd. Verksamheten kan hållas i gång detta år tack vare riksdagens julklappspengar, men vi har varit tvungna att minska på besöken till skolor och begränsat studiebesök i våra utställningar. Vi tvingas även dra ner på vårt nationella påverkansarbete, vilket är en tydlig försämring.
De många förändringarna i välfärdsområdena märks exempelvis genom att det på flera ställen inte längre anses vara personalen vid ett boende som ska föra klienten på vistelser utomhus, utan anhöriga uppmanas göra det. Det här syns i sin tur hos våra lokalföreningar, som ordnar hobbyverksamhet – om deltagarna inte får med sig en ledsagare till klubben tvingas de stanna hemma.
I fjol blev rekordmånga utan plats till våra sommarläger. Också familjeverksamhetens kurser har haft fler sökande än vi kan ta emot.
Vi jobbar på att besvara det stora behovet av rådgivning. Samtalen till oss ökar och frågorna blir mer komplexa, vilket syntes redan i fjol, men mer drastiskt nu. Nu sker många förändringar som berör personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer, och vi försöker hålla dem flytande, helt enkelt.”
FSS (Förbundet Finlands Svenska Synskadade)
- Jobbar för personer med synnedsättning och närstående på svenska i Finland.
- Erbjuder rehabilitering, utbildning i synfrågor, tillgängliga publikationer, påverkansarbete, kurser i punktskrift och digitala hjälpmedel, samt klubbverksamheten Synligan för barn med nedsatt syn.
Matthias Jakobsson, verksamhetsledare:
”Vårt statliga bidrag minskade i år med ungefär sex procent. Vi kommer att se över exempelvis resekostnader för att inte behöva röra i personalstyrkan. Den verksamhet vi erbjuder våra medlemmar borde inte påverkas i stor utsträckning.
Kontrasten till nästa år kan ändå bli väldigt stor. Förverkligas de riktlinjer som föreslås för framtidens finansiering av social- och hälsovårdsorganisationerna kan en stor del av stödet till FSS ryka.
Det är otydligt vem som kan få bidrag i framtiden. Det föreslås bland annat att finansieringen riktas till organisationer inom specifika temahelheter, och då finns risk för att viktig verksamhet som inte kan placeras inom ett visst tema faller mellan stolarna och blir utan.
Enligt de föreslagna riktlinjerna ska en organisation vars tillgångar motsvarar minst två års budget ha en egen finansieringsandel på 50 procent. När det egna kapitalet är slut kommer det inte att finnas möjlighet att få ersättande finansiering av staten för det använda egna kapitalet.
Nedskärningarnas långsiktiga konsekvenser borde bedömas på ett bättre sätt för att beräkna de sociala kostnaderna. Politikerna har nu en viktig roll när det gäller att ta striden för det svenska. Annars löper vi risk att förlora den svenskspråkiga service som tredje sektorn erbjuder.”
Psykosociala Förbundet
- Riksomfattande expertorganisation som främjar psykisk hälsa. Har 13 medlemsföreningar i Svenskfinland och på Åland.
- Erbjuder rådgivning, virtuellt stöd, YAM-skolprogrammet och kurser för hantering av ångest och bättre sömn. Jobbar även med attitydpåverkan och intressebevakning.
Petra Nummelin, verksamhetsledare:
”Vårt statliga bidrag höjdes från 2023 till 2024, men nu är vi tillbaka på samma nivå som år 2023. Stämningen inom förbundet är helt okej, eftersom vi delvis varit förberedda för nuläget, då vi för några år sedan såg över våra interna processer och omarbetade arbetsbeskrivningar.
Den största utmaningen är uteblivna indexhöjningar för våra medlemsföreningar, som har få anställda men mycket jobb. Ibland undrar jag om omvärlden har förståelse för allt de gör med så lite medel.
Det händer mycket just nu, och man önskar att man kunde sitta i alla bord där det förhandlas och diskuteras. Samtidigt måste vi se till att förbundets grunduppgifter sköts kvalitativt och att man investerar i utvärderingen av verksamheten.
Mest oroad är jag vad som sker år 2026 och därefter. Hur man borde tänka framåt är ett frågetecken. Det finns en del oroväckande utveckling kring attityderna mot det svenska språket och hur man talar om tredje sektorn. Därmed satsar vi i år på att påminna vad tredje sektorn har att erbjuda på svenska i Finland. Därmed kommer vi bland annat att besöka sjukskötardagarna i november och siktar på att nå ut till språköar, så som Björneborg.”
Svenska Hörselförbundet
- Riksomfattande intresseorganisation för svenskspråkiga med hörselnedsättning. Har nio lokalföreningar.
- Erbjuder hörselrådgivning, kursverksamhet och kamratstöd, sprider kunskap och bedriver påverkansarbete.
Nora Strömman, verksamhetsledare:
”Vi har varit med om en fyra procents tabellnedskärning i det statliga stödet. Nu söker vi finansiering av olika stiftelser och fonder och får svar senare i vår. Tabellerna över kommande nedskärningar kom redan i september, och resultatet gick ju långt enligt dem. Att vi kunnat förutse förändringen har varit lugnande.
Framtiden är oviss för alla. I vår har det utlovats mer riktlinjer för den offentliga finansieringen för följande år, och då vet vi bättre vad vi kan förvänta oss.
Svenska hörselförbundet har diger verksamhet i år. Det här året är ett kongressår för oss, vilket kräver mycket resurser.
Vi ordnar en ny ettårig hörselrådgivarutbildning och flera endagskurser för dem som nyligen fått hörapparat. Det blir månatliga digitala föreläsningar med hörseltema och besök till äldreomsorgen, där vi berättar för hem- och närvårdare hur man sköter om en hörapparat. Dessutom utbildar vi aktörer i automattextning – hur man till exempel textar fysiska föreläsningar och videor som läggs ut på nätet enligt EU:s tillgänglighetsdirektiv.
Vårt Buller och Bång-projekt har fått extra mycket finansiering i år, och därmed har vi möjlighet att besöka över 40 skolor och förskolegrupper för att berätta hur buller påverkar oss och vår hörsel.” •
Förändringar som kan påverka din vardag
- Ny funktionshinderservicelag trädde i kraft vid årsskiftet, men tillämpningen har väckt frågor, eftersom personer med funktionsnedsättningar enligt instruktioner i första hand ska få service via socialvårdslagen. Farhågan är att funktionshindertjänsterna försämras.
- Klientavgifter inom social- och hälsovården höjs, bland annat den maximala avgiften för ett besök vid en hälsostation.
- Arvoden för närståendevård och ersättningen för familjevård höjs med cirka 2,2 procent under 2025.
- Enheten för funktionshinderservice i Österbottens välfärdsområde splittras. Upp till 80 procent av klienterna som tidigare fått funktionshinderservice ska i fortsättningen vända sig till allmän social service, som sedan kompletteras med särskilda tjänster.
- Ändringar i vårdgarantin: icke-brådskande offentlig vård ska erbjudas inom tre månader i stället för på två veckor.
- Höjning av åldersgränser för en del FPA-förmåner – som folkpension, garantipension, sjukdagpenning och förmåner för personer med funktionsnedsättning – från 16 till 18 år.
Text: Mikaela Remes
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 1, 2025.
