Personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är den största minoriteten i Finland. Enligt vissa uppskattningar har nästan 30 procent av befolkningen en funktionsnedsättning. Det betyder över 80 000 finlandssvenskar.
Det finns olika funktionsnedsättningar. Alla som har en funktionsnedsättning har olika individuella behov, även om vi har samma diagnos.
Personer med funktionsnedsättning har samma rätt som alla andra att vara delaktiga i samhället. Därför behöver våra behov beaktas i kommunerna.
”Jag har aldrig blivit och sitta och fundera att jag är helt noll. Jag har alltid tänkt att jag klarar det fast jag har en CP-skada.”
“Man måste se alla individer och inte bara räkna pengar. Det är jätteviktigt att barn och unga får resurser så att de får utvecklas och kan nå sitt optimala jag i skolan.”
”Jag skulle ha behövt en människa som satt bredvid mig, höll mig i handen, stödde mig och hjälpte mig med byråkratin. Det skulle ha varit jätteviktigt.”
”Saker som kommunalpolitiker kunde ta bättre i beaktande är till exempel att få in oss personer med funktionsnedsättning i beslutsprocessen i ett tidigare skede, för att undvika misstag.”
”Jag drömmer om att teckenspråket skulle vara på samma nivå som det talade språket – att det skulle vara jämlikt. Att beslutsfattarna skulle förstå teckenspråkets betydelse.”
”Det är viktigt att kommunerna tänker på oss med hörselskador för vi blir bara fler och fler.”
Kampanjen #EnKommunFörAlla lyfter fram funktionshinderfrågor inför årets kommunalval. Vi efterlyser kommunala beslutsfattare som arbetar för en kommun för alla med fokus på tillgänglighet, delaktighet och individanpassat stöd. Vi vill öka kunskapen om funktionsnedsättningar och viktiga funktionshinderfrågor.
Kampanjen uppmanar kandidater att förbinda sig till att jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning – och röstberättigade att rösta på kandidater som tar dessa frågor i beaktande.
Vi som har neurologiska funktionsnedsättningar behöver hjälpmedel för att underlätta vardagen. Symtomen är ofta livslånga och berör livets alla områden.
En funktionsnedsättning kan ha uppstått i en olycka, allvarlig syrebrist, drabbats av en sjukdom eller en händelse under fosterlivet som skadar hjärnan.
I en kommun där man bygger och planerar service och tjänster är det viktigt att ta hänsyn till alla invånare i kommunen. Tillgänglighet i miljö och tjänster är inte bara en fördel för rörelsehindrade och äldre personer, utan gynnar oss alla.
En tillgänglig och säker miljö främjar invånarnas välfärd och hela samhällets funktion.
Intellektuell funktionsnedsättning är ett samlingsbegrepp för många olika tillstånd som gör att man behöver hjälp och stöd av andra.
Vi som har en intellektuell funktionsnedsättning kan behöva mer tid att förstå, lära oss nya saker och uttrycka våra tankar och känslor. Vad vi kan lära oss beror på vilket stöd vi får och vilken grad av funktionsnedsättning vi har.
En del av oss kan inte tala, utan uttrycker oss med kroppen, ansiktsuttryck och rösten. Vi behöver ofta mycket hjälp. Andra av oss kan tala och förstå sådant som är enkelt och som hör ihop med vårt vardagsliv. Vi kan leva mer självständigt och det syns kanske inte utåt att vi har en funktionsnedsättning.
Det finns många olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar, till exempel Downs syndrom och Fragilt X-syndrom.
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är ett samlingsnamn för olika medfödda kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar vårt sätt att tänka, koncentrera oss, minnas och lära in. Vanliga diagnoser är adhd, add, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. De kallas neuropsykiatriska för att hjärnan och nervsystemet fungerar på ett annorlunda sätt.
Vi med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att få vardagen att fungera rent praktiskt. Vår livssituation, miljö och våra erfarenheter har betydelse för i vilken grad det annorlunda fungerandet leder till en funktionsnedsättning.
En flerfunktionsnedsättning innebär att förmågor som att förstå, kommunicera och kunna röra sig självständigt är mycket begränsade. Stöd och hjälpmedel har därför en avgörande roll när det gäller att bidra till ett bra liv hos personerna själva och deras familjer.
Flerfunktionsnedsättning innebär en kombination av svår rörelsenedsättning och svår intellektuell funktionsnedsättning, ofta med komplexa medicinska problem och stort omvårdnadsbehov. Även om en del även har syn- och/eller hörselnedsättning och/eller autism, är flerfunktionsnedsättning inte detsamma som att ha fler än en funktionsnedsättning.
Hörselskada är ett samlingsnamn för hörselrelaterade åkommor som tinnitus, bullerskada, åldersbetingad hörselnedsättning, Ménières, otoskleros och till exempel hyperakusi. Vi som har någon form av hörselskada, i högre eller lägre grad, utgör ca 15% av befolkningen. I arbetsför ålder har ca 10% en hörselskada. I åldersgruppen 65–74 år har ca 30% en hörselskada och i gruppen över 75 år har ca 50% en hörselskada.
Ungefär 1% av befolkningen i Finland använder hörapparat men enligt sjukvården skulle 3,5% av befolkningen ha nytta av en hörapparat. Hörselnedsättning berör oss alla förr eller senare i livet eftersom hörseln börjar degenerera redan i 20-årsålder och inte återfås. Men vi kan alla höra bättre i ett samhälle där vi kan läsa av andras läppar, se textad information på bussar, tåg och båtar och delta i evenemang där det används skrivtolk och induktionsslinga.
Enligt världshälsoorganisationen WHO är det frågan om en synnedsättning ifall man trots korrigerande glasögon eller linser har svårt eller omöjligt att läsa vanlig text eller med hjälp av synen röra sig och orientera sig i sin omgivning.
Vi med synnedsättning kan ha mycket varierande begränsningar i synfältet. En del av oss ser sämre i mörker, medan andra bländas av solens strålar. Många kan skönja färger och former svagt medan vissa av oss inte ser något alls.
Vi kan möta svårigheter i olika vardagliga situationer, till exempel när vi ska ta oss från ett ställe till ett annat, sköta sysslor i dagliga livet eller läsa skriven text. Tillgängligheten i samhället är viktig för oss både fysiskt och digitalt. Om vi inte kan läsa tryckt text är det viktigt att det finns punktskrifts- eller ljudfilsalternativ för oss att ta del av. Digital information ska vara gjort på ett sätt så att innehållet är åtkomligt med olika hjälpmedel.
Ibland kan vi behöva praktisk hjälp av en annan person – då fungerar personen som våra ögon.
Psykisk ohälsa är ett väldigt brett begrepp. Det är en övergripande term som täcker både psykiska besvär (som påverkar vardagslivet) och psykisk sjukdom. Ångest, oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet är besvär som många lever med idag, och som ökar inom alla åldersgrupper.
Vi hanterar livets påfrestningar på olika sätt och den individuella sårbarheten är till viss del genetisk. Yttre omständigheter påverkar också och till stor del handlar det om hur vi upplever vår tillvaro.
Psykisk hälsa är väsentligt för vårt välbefinnande. Genom att ta hand om sin psykiska hälsa kan man förebygga psykiska problem – det lönar sig alltid att söka hjälp.
Tryck på plus-tecknet bredvid ditt landskap för att se vilka kandidater som skrivit under formuläret. Enbart de landskap och kommuner syns där en kandidat har skrivit under formuläret.
Riikka Pöntinen
Arseniy Lobanovskiy
Samuli Kangaslampi
Jani Nieminen
Camilla Kronqvist
Jonas Heikkilä
Cecilia Achrén
Mona Lenkkeri
Anna Funck
Branko Lampi
Joonas Jormalainen
Li Andersson
Maria Manelius
Carita Backas
Helena Fabritius
Märta Marjamäki
Carita Henriksson
Egon Nordström
Fredrik Jensén
Paola Fraboni
Rolf Schwartz
Kati Karlsson
Nina Söderlund
Marja-Terttu Lampinen
Mikaela Blomqvist-Kyytikäinen
Riikka Tumelius
Anette Karlsson
Birgitte Emeléus
Kerstin Lindfors
Markus Koivisto
Annette Forsblom
Elin Andersson
Emilia Mattsson
Maria ”Tina” Väyrynen
Mikaela Nylander
Anna Korhonen
Anne Ahlefelt
Daniela Ikäheimo
Eva-Lena Gästin
Karin Cederlöf
Karin Mattsson
Mari Pennanen
Mette Strauss
Nina af Hällström
Päivi Puntila
Tina Ehnström-Backas
Aino Akinyemi
Petteri Kyllönen
Petri Lehtinen
Christoffer Lindqvist
Dahham Bahaeddin
Fredrik Waselius
Jessica Lerche
Johan Johansson
Jon Tallberg
Miivi Selin-Patel
Nina Colliander-Nyman
Patrick Nysten
Pia Rinne
Pia-Lisa Sundell
Stefan Stenberg
Susanna Westermarck
Veronica Fellman
Veronica Rehn-Kivi
Viktor Grandell
Ulrika Eklöf-Kontkanen
Salo Eira
Ben Ferm
Christa Lehmus
Christian Mattsson
Janina Heina
Mathias Bilenberg
Monica Ferm
Susanne Kollin
Tanja Buch
Birgitta Gran
Katja Mäkelä
Petrus Pennanen
Juha Sarlund
Katju Aro
Lassi Alhorinne
Lauri Alhojärvi
Sofia Lönnroth
Arzu Caydam-Lehtonen
Hildur Boldt
Mika Taberman
Petri Lillqvist
Thomas Wallgren
Andreas Forsberg
Camilla Rissa
Karl Johan Stellberg
Richard Andersson
Balan Pillai
Maaret Castren
Silva Mertsola
Alma Portin
Ann-Louise Laaksonen
Anna Korkman
Augusto Asís de Barros
Bertha Simojoki
Elina Sagne-Ollikainen
Emilie Jäntti
Eva Biaudet
Freja Pontán
Kristian Wahlbeck
Marcus Rantala
Nicolas Sjöberg
Nils Torvalds
Nora Grotenfelt
Pia Öhman
Silja Borgarsdóttir Sandelin
Simon Granroth
Stina Wahlsten
Ted Urho
Arvind Ramachandran
Eliel Kilpelä
Mia Haglund
Annette ”Tette” Lindholm
Patricia Wessman
Mari Rahkala-Simberg
Thorolf Sjölund
Anders Adlercreutz
Ann-Christine Sved
Helena Paimela
Jenny Snellman
Kim Liljequist
Tony Björk
Esa Erävalo
Toni Sepperi
Marjo Vuokko
Lisbeth Konttinen
Anne Sokka-Tuomala
Agneta Alm
Annina Hollmén
Beatrice Grandell
Karl af Hällström
Thomas Rosenberg
Marjukka Ylitolonen
Siv Jansson
Johan Kvarnström
Seppo Lintuluoto
Sirkka-Leena Holmberg
Tom Rehn
Tuula Huuhtanen
Fanni Sundell
Leo Puhakka
Anita Westerholm
Anne Ingman
Christian Söderlund
Dennis Barman
Isabella Alén
Jonna Sahala
Linnéa Henriksson
Maria Holmberg
Marika Törnqvist-Björklund
Mikael Borgman
Roger Engblom
Sven Holmberg
Tor-Erik Stolpe
Werner Orre
Ann-Marie Lindqvist
Tor-Erik Söderholm
Markus Pietikäinen
Monica Avellan
Annica Hosio
Emil Aarnio
Ann-Christine H Teir
Frida Forsblom-Prittinen
Annika Stenvik
Astrid Nikula
Jacob Storbjörk
Pia Storrank
Anita Kirsilä
Daniel Tuner
Kurt Hellstrand
Mikael Snellman
Miragha sediqi
Rune Back
Tomas Karf
Annica Haldin
Cecilia Löfholm
Daniel Asplund
Jungell Ida-Marie
Kiti Lindén
Nina Brännkärr-Friberg
Mirja Högstrand
Solveig Björklund
Harri Niskanen
Rebecca Åkers
Alf Burman
Alice Lillas
Carola Lithén
Charlotta Rosenlöf
Christoffer Ingo
Jussi Lahti
Karolina Virta
Kenth Nedergård
Monica Asplund
Patrik Kanerva
Tomas Bäck
Stina Österbro
Camilla Häggdahl
Gun Knuts
Veronica Walgren
Maria Tokou
Marika Hagnäs
Andreas Hjulfors
Ann-Sofie Grankulla
Görel Granholm
Pernilla Löfs-Grankulla
Anna Björkskog
Alexandra Nyroos
Anne Herrgård
Jari Niemelä
Kaisa Nyroos
Margot Nyroos
Leif Tast
Hanna Strandberg
Mikael Appel
Mikko Ollikainen
Minna Söderholm
Linda Mattlar-Niemi
Mats-Johan Kaars
Peter Sjökvist
Pia Rönnholm
Bengt Österberg
Christina Bylund
Emina Arnutovic
Gun Granlund
Harriet Ström
Linnea Strand
Marianne Nyqvist-Mannsén
Roy Wilson
Anna Caldén
Camilla Järvinen
Inger Englund
Johanna Tallgren
Marika Holmberg
Anna Övergaard
Carita Häger
Viktor Kock
Erica Granholm
Jonna Verkasalo
Martin Byggmästar
Mika Eklund
Mona Fagerholm
Siv Södö
Camilla Roslund-Nordling
Greger Forsblom
Paulina Grön
Filip Dahlskog
Jonna Lindqvist
Karita Blom
Nils-Johan Englund
Per Hellman
Anne Salovaara-Kero
Barbro Kloo
Eva-Maria Strömsholm
Frans Villanen
Heidi Svartsjö
Jan Peter Bonn
Johannes Wilson
Julia Back
Kim Åkerman
Madelene Linman
Magdalena Snickars
Martin Norrgård
Mira Bäck
Monica Siren-Aura
Sonja Rodén
Ulla Granfors
Ann-Louise Holmblad
Ann-Britt Backull
Anna Bertills
Fredrik Bengts
Jens Antus
Julia Sunabacka
Karita Ohlis
Leena Nikkari-Östman
Victor Ohlis
Jaana Arponen
Kampanjen En kommun för alla samlade sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som vill jobba för alla kommuninvånare, också dem med en funktionsnedsättning. Av dem blev 112 invalda i
Över 100 invalda fullmäktigeledamöter har lovat jobba för en kommun för alla – kolla listan!Läs Mera
Vad betyder det att säga att man ska jobba för en kommun för alla? Hur följs det upp att kandidater som förbinder sig att beakta personer med funktionsnedsättning verkligen
De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?Läs Mera
Inför valet har funktionshinderförbunden formulerat teser för hur en tillgänglig kommun ska se ut.
Kommunalvalet skulle ordnas redan i april, men valet flyttades till 13 juni på grund av coronaviruset. Snart är det äntligen dags att rösta! Varför är det viktigt att rösta i kommunalvalet? När
Lättläst: I juni blir det kommunalvalLäs Mera
Kampanjen #EnKommunFörAlla lyfter fram funktionshinderfrågor inför årets kommunalval. Vi efterlyser kommunala beslutsfattare som arbetar för en kommun för alla med fokus på tillgänglighet, delaktighet och individanpassat stöd. Vi vill
Var finns det flest kandidater som vill jobba för en kommun för alla? I vilket parti?Läs Mera
Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra. Kampanjen #EnKommunFörAlla lyfter fram funktionshinderfrågor inför årets kommunalval. Vi efterlyser kommunala beslutsfattare som arbetar för en kommun för alla med
En kommun för allaLäs Mera
Vid eventuella frågor vänligen kontakta koordinatorn Maj Ilola på SAMS per mejl på Email addressmaj.ilola@samsnet.fi eller per telefon på Phone number050 472 9493.
