Minskad mobbning och rasism när barn lär sig känslomässiga färdigheter i skolan

| Uppdaterad
Sini Enqvist sitter på en bänk i korridoren i en skola.
PSYKISK HÄLSA

Under två läsårs tid har en handfull Helsingforsskolor testat att ha känslo­mässiga färdigheter som ett ämne i grundskolan inom ramen för projektet Vi-skolan. Försöket har visat att då barn lärt sig att förstå sina egna och andras känslor har bland annat rasismen och mobbningen minskat.

Projektet Vi-skolan (på finska Me-koulu) startades för att utveckla sätt som förebygger och minskar marginaliseringen bland barn och unga i grundskolorna i Helsingfors. Tre grundskolor med barn i årskurserna 1–9 deltog i det projekt som startade år 2018. Resultaten var entydigt positiva.

– Barnens koncentrationsförmåga förbättrades och trivseln i klasserna ökade. Rasism, mobbning och aggression minskade klart. Barnens sociala färdigheter stärktes och de lärde sig att samarbeta bättre och hitta sina starka sidor, beskriver utvecklingsplanerare Sini Enqvist.

De yngsta barnen övar sig genom lek, medan man med äldre elever kan man diskutera mer invecklade ämnen som jämställdhet, mobbning och känslor.

Förutom skolan har också föräldrarna en viktig roll i utvecklingen av känslomässiga färdigheter, påminner Enqvist.

– Vi har också engagerat föräldrarna genom att ta med dem i projektet, och de har upplevt ämnet som viktigt. Många barn har utmaningar med att hantera sina känslor. Tyvärr försvårade coronapandemin samarbetet med hemmen.

Under testperioden deltog projektledarna själva aktivt i skolvardagen. Idén var att påverka och utveckla skolverksamheten inifrån, genom att de själva demonstrerade exempel åt barnen. Enqvist har planerat och hållit lektioner, och har också fungerat som handledare för skolans lärare och personal.

– Vi hoppas förstås att lektionerna blir en bestående del av skolvardagen och skolans struktur. Lektionernas innehåll varierar enligt barnens ålder och gruppens behov. Men oberoende av ålder har alla nytta av goda sociala färdigheter, menar Sini Enqvist.

Känslomässiga färdigheter i skolan

  • Under lektionerna om känslomässiga färdigheter övar sig barnen på känslor, samspel och kommunikation. Ämnen som tas upp är kompisrelationer, empatiförmåga, att känna igen egna och andras känslor och acceptera olikheter. Barnen lär sig också att samarbeta bättre, lösa konflikter och att visa respekt mot varandra.

En fråga om pengar

Enqvist menar att det här med känslomässiga färdigheter i skolan egentligen inte är något nytt. Avsikten att stärka barnens förståelse för sig själva och andra har redan länge varit en del av skolvardagen.

– Utmaningen är att det inte är ett separat ämne och det finns ingen egen lektionstid reserverad för temat. Det innebär att lärarna inte riktigt har tid för det. Det borde absolut finnas öronmärkt tid för att behandla känslomässiga färdigheter, men tyvärr är det också en fråga om pengar, säger Enqvist.

Vi-skolan-projektet tar slut i maj. Hur skolorna och Helsingfors stad fortsätter med att lära ut känslomässiga färdigheter ännu oklart. Flera skolor kartlägger nu olika alternativ, säger Sini Enqvist.

– Viljan finns, men det praktiska är knepigt. Den feedback vi fått har varit väldigt positiv. Lärarna är nöjda över att ha tid för de här frågorna och över att kunna umgås med eleverna utan brådska. Eleverna i sin tur tycker om de lekfulla lektionerna med funktionella övningar.

Varför lära ut känslomässiga färdigheter åt barn?

  • Att öva sig på känslomässiga färdigheter förebygger mobbning, rasism, konflikter, ensamhet och marginalisering.
  • Barnen får en möjlighet att öva sig i en trygg miljö med en bekant vuxen.
  • Att ta med familjerna förbättrar samarbetet mellan hemmet och skolan, och ökar föräldrarnas delaktighet.
  • Barnen blir bättre på att reglera sina egna känslor, lugna ner sig själva och lösa konflikter med varandra.

Text: Jenni von Frenckell • Bild: Helsingfors stad

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 02/2021.

Back to top of page