“Sveriges viktigaste företag” bryter utanförskap

| Uppdaterad
“Sveriges viktigaste företag” bryter utanförskap featured image

I 40 år har svenska statsägda Samhall gett arbete åt personer med funktionsnedsättning. Samtidigt ska bolaget regelbundet bli av med sina anställda – tanken är nämligen att arbetstagarna samlar på sig erfarenhet som hjälper dem få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Det råder ändå olika åsikter om företaget lyckats med sitt uppdrag fullt ut.

Det är en lite småmulen sensommardag i Stockholm, luften är krispigt kall och många har dragit på sig en varmare jacka. I svenska stadsdelen Årstaberg finns Grönsakshallen Sorunda – bland annat här jobbar personer som anställts av statsägda bolaget Samhall.

På Sorundahusets tak har områdeschef Stefan Eriksson samlat medarbetarna Carina Olsson, Khalid Mahmdi, Sadek Mosazei och Ali Uru. De har arbetat på Samhall i flera år.

Områdeschef Stefan Eriksson med medarbetarna Carina Olsson, Khalid Mahmdi, Sadek Mosazei och Ali Uru.

− Jag arbetar med att bunta ihop olika grönsaker som kori­ander, persilja, salvia med flera. Vi sköljer, skär och plastar in dem. De ska sedan till restauranger, livsmedelskedjor och flygplatser, berättar Khalid Mahmdi.

− Det är viktigt att vi tvättar händerna och alltid har handskar och skyddskläder. Vissa perioder har vi även haft munskydd, fyller Carina Olsson i.

Stefan Eriksson berättar att de arbetar mot storhushåll av högsta klass. Grönsakerna lever­eras av odlarna och samhallmedarbetare packar dem, för att sedan skicka dem för leverans.

− Utan oss skulle det inte funka för restaurangerna. De är personer som Khalid och gänget som gör att krögarna kan erbjuda mat av högsta kvalitet, berättar Eriksson.

Alla fyra anställda säger att de trivs väldigt bra på Samhall. De får utföra varierande arbets­uppgifter och flyttas runt mellan olika stationer. Alla arbetar också för systerföretagen, sjömatspecialisten Fiskhallen Sorunda och Fällmans Kött, som levererar råvaror bland annat till svenska kungahuset.

− Det bästa är att ha ett jobb att komma till.

− Det är kul att komma till jobbet och träffa sina kompisar. Det bästa är att ha ett jobb att komma till. På julen blir vi bjudna på julbord tillsammans med alla anställda, säger Carina Olsson.

− Stefan är snäll, han är också glad och tydlig, och så är han bestämd. Han säger; ‘Carina, kom och gör det här,’ skrattar hon med hänvisning till sin chef.

Samhall kallar sig Sveriges viktigaste företag

  • Samhall AB:s uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning. Dess anställda väljs ut av Arbetsförmedlingen utifrån diagnos och arbetsförmåga, och varje person ska få individuellt anpassade arbetsuppgifter.
  • Bolaget verkar i hela landet bland annat inom städ, tvätt, logistik och fastighetstjänster. Under åren har man tillverkat möbler för Ikea och batterier för Ericsson samt försett Arlanda flygplats med städtjänster.
  • Samhall grundades som en stiftelse år 1980. Fram till år 2006 hade man egen industriproduktion, som sedan avvecklades, varefter Samhall blev ett bemanningsbolag. Samtidigt infördes vinstkrav.
På grönsakshallens vägg finns plakat med bilder på örterna för att hjälpa anställda sortera rätt. gslivet och idéburen sektor.

Målet är att utbilda och utveckla de anställda, så att 1 500 medarbetare årligen kan ta sig vidare ut på den öppna arbetsmarknaden.

Bolaget får cirka 6 miljarder per år i statligt stöd – en merkostnadsersättning som ska täcka utgifterna bolaget har till följd av sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Omsättningen är cirka 9 miljarder svenska kronor.

Samhalls uppdrag har tidvis ifrågasatts, bland annat i och med att människor vittnat om att de blivit utan anställning – bland dessa personer med Downs syndrom och reumatiska sjukdomar. Samhall har beskyllts för att välja invandrare och andra anställda med mindre stödbehov för att utöka sin vinst.

Svenska regeringen gav i våras Arbetsförmedlingen ett år tid på sig för att gå igenom sina rekryteringsvillkor och utreda vilka människor som egentligen anställs på Samhall.

Arbetsförmedlingen avgör om man får jobb

På Samhall är frågan om arbetsförmåga var och ens privatsak, men för att få arbete via bolaget behöver man ha en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan negativt. Arbetsför­mågan måste vara så pass nedsatt att man har svårt att få ett annat arbete. Personen ska vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, och det är myndigheten som gör bedömningen om man passar för ett jobb på Samhall.

Samhallsanställda har sina arbetsuppgifter i företag som bland annat sysslar med städtjänster, lager, service, fastigheter, butikstjänster och omsorg. Vid Samhall anpassas arbetsmängden till arbetsförmåga: vissa arbetar heltid, andra 25 eller 75 procent och får exempelvis resten i sjukpension.

− Det är Arbetsförmedlingen som gör bedömningen om man passar för ett jobb på Samhall.

Områdeschef Stefan Eriksson berättar att han medvetet sökt sig till just Samhall. Han hade en son som blev väldigt sjuk, och det har påverkat hans syn på livet.

− Det är viktigt att människor får en chans. Vi försöker hitta de bästa möjligheterna och förutsättningarna för varje anställd, vi provar vad som funkar och inte funkar. Man får utbildning och intern praktik. Jag följer alltid med med­arbet­arna och kollar att det fungerar på den nya arbetsplatsen.

Vi tar oss en kort tur ned i produktionsdelen, där Ali buntar persilja och Carina och Sadek tar hand om vindruvor. Bilder på olika kryddor finns på väggen, för kännedom om vilken krydda som är vilken. Det är kallt i lokalen, och att arbeta där kräver att man byltar på sig rejält.

En trappa ned finns grönsaker och frukt paketerat på hyllor, i väntan på att få köras ut med någon av de fyra gasbilarna, vars drivmedel produceras av rötslam och annat organiskt avfall.

När grönsakerna är packade och klara ska de ut till restauranger, hotell och flygplatser.

”En del av kritiken är relevant, en del missvisande”

I början av år 2021 fick Samhall en ny vd, Sara Revell Ford, som är civilekonom med 15 års erfarenhet från näringslivet och tio års erfarenhet från idéburen sektor. Revell Ford har bland annat varit nationell chef för Svenska Röda Korset samt generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, Sveriges största friluftsorganisation.

Färska vd:n. Sara Revell Ford har lång erfarenhet från näringslivet och idéburen sektor.

På grund av coronapandemin har hon fått bekanta sig med sin nya arbetsplats genom att göra en digital resa från sitt hemmakontor landet runt, och har på så sätt besökt Samhalls alla 28 distrikt. Enligt Revell Ford handlar hennes uppdrag om att stärka organisationen.

− Att få bryta utanförskap och skapa riktiga arbeten till människor med funktionsnedsättningar. Vi erbjuder 25 000 personer arbete och ger ett stort värde till både individer och samhället. Vi tar vara på den stora kompetensen som finns för att få en mer fungerande arbetsmarknad, säger hon över ett möte på Teams.

Målet är därtill att 1 500 medarbetare årligen ska lämna Samhall och rekryteras av arbetsgivare på den öppna marknaden. Det har varit kämpigt under pandemin, men under fjolåret gick 1 134 personer som jobbat vid Samhall vidare till andra jobb, berättar Revell Ford.

Enligt henne skulle många fler personer ha behov av ett arbete på Samhall än vad som kan sysselsättas i dagsläget – upp till ytterligare 150 000 personer.

Till skillnad från andra företag påverkas anställningarna inte i lika hög grad av kon­junkt­ursvängningar: till exempel sägs medarbetarna inte upp vid arbetsbrist – i stället försöker man hitta dem andra uppgifter att utföra.

− De har en hög arbetstrygghet på Samhall. Förlorar vi ett uppdrag så möjliggör vi nya arbetsuppgifter för medarbetarna.

Samhall jobbar med personer som kan vara i utsatt ställning på arbetsmarknaden – hur ser man till att de får adekvat utbildning i sitt arbete och inte utnyttjas?

− Vi erbjuder yrkesutbildning i vår egen skola till alla som behöver. Vi ger också löpande stöd för att alla ska känna att de mår bra på jobbet och klarar av det på bästa sätt.

− Självklart ska ingen bli utnyttjad och vi säkerställer givetvis att det finns kollektivavtal på alla våra arbetsplatser.

– Om det skulle uppstå misstankar om att något inte står rätt till agerar vi direkt. Vi har också en bra dialog med fackliga organisationer.

I våras rapporterade svenska programmet Uppdrag granskning att Samhall sållat bort ”svaga medarbetare” från sin rekrytering i jakten på affärer. Kritiker menar att Samhall har för stort fokus på ekonomiskt resultat och att man därav inte tar emot personer med omfattande funktionsnedsättningar, hur kommenterar du?

− En del av kritiken mot Samhall är relevant, men en del är missvisande. Det är helt fel och oacceptabelt att försöka styra rekryteringen. Om det skulle ha hänt tar vi starkt avstånd från det. Det är också ett misslyckande varje gång en medarbetare mår dåligt eller känner att någon inte lyssnar. Här kan vi jobba ännu mer för att säkerställa vårt viktigaste mål: att finnas till för medarbetarna. Men Samhall klarar sitt uppdrag på ett bra sätt och de allra flesta medarbetare är nöjda. Det framkommer tyvärr inte alltid i medias rapportering.

– Sedan är det viktigt att veta ett vi inte delar ut någon vinst, utan det överskott som vi genererar stannar i företaget – dels för investeringar och affärsutveckling, dels för att utveckla medarbetare.

Utredningar visar att mer än hälften av Samhalls anställda i dagsläget är födda utanför Sverige. Exempelvis har nyanlända kvinnor som inte behärskar språket tagits in, vilket lett till att personer med funktionsnedsättningar bortprioriteras. Vad har hänt här?

− Språksvaghet i svenska är inte en funktionsnedsättning, och därmed inte tillräcklig grund för arbete på Samhall. Hur arbetsförmedlingen gör sina bedömningar är de bäst lämpade att svara på. Det är ett myndighetsuppdrag som ligger på Arbetsförmedlingen och inte vår roll att ifrågasätta.

Däremot ser vi att de medarbetare som vi anställer har ett behov av ett anpassat arbete. Vi kan inte ifrågasätta detta eller följa upp på det. Vi ser bara att de har behov av ett anpassat arbete.

Finland har bestämt sig för att grunda ett nytt bolag för att sysselsätta partiellt arbets­föra, med Samhall som förebild. Vilka lärdomar kan ni dela med er?

− Den viktigaste lärdomen är att det är värt det.

– Samhallmodellen bryter utanförskap på ett fantastiskt sätt och skapar stor nytta för medarbetare, kunder och hela samhället. Samtidigt ska man ha respekt för att det finns utmaningar. Samhall liknar inget annat företag och det är många olika typer av hänsyn att ta samtidigt. Det ställer stora krav på en tydlig organisation med förutsebara processer.

– Vi måste också hela tiden lära oss och utveckla det vi gör. Två tankar att ha med sig från början är hur man delar kunskapen från organisationen till näringslivet brett – samt hur man ger bästa förutsättningar för medarbetare att på ett tryggt sätt få nytt arbete hos andra arbetsgivare.

Text och foto: Birgitta Stolt Pressbild på Sara Revell Ford: Oskar Omne

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 03/2021.

Back to top of page