fbpx

Delaktighet, jämlikhet, tillgänglighet – SAMS valteser inför riksdagsvalet

| Uppdaterad
Delaktighet, jämlikhet, tillgänglighet – SAMS valteser inför riksdagsvalet featured image

Riksdagsvalskandidat, delta på Dialogcafé — en annorlunda valtillställning 14.2-7.3 i Svenskfinland! Läs mera här.

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) är en intresseorganisation som arbetar för att främja och förverkliga jämlikhet och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och deras närstående inom den svenskspråkiga befolkningen i Finland.

SAMS valteser är framtagna i samarbete med SAMS fem medlemsförbund: FDUV, FMA – Funktionsrätt med ansvar, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet.

Vi önskar att den nya funktionshinderservicelagen godkännas så att tillämpningsområdet inte utesluter människor från den service och stöd de behöver. Vi följer med hur lagändringen framskrider och gör uppdateringar i våra valteser om det behövs.

 

 

1. Trygga rätten till det svenska språket

Vi vill att rätten att använda svenska och få service, tjänster och stöd av god kvalitet på svenska tryggas.

  • Vi vill att tillräckliga resurser kanalisera till de nya tvåspråkiga välfärdsområdena.
  • Vi vill att det finns personer med uttalat ansvar för svenskspråkig service inom enheterna för social- och hälsovård. Strukturerna och personalpolitiken bör stöda förverkligandet av service på båda nationalspråken.
  • Vi vill att allas rätt till att få information på tillgängligt sätt tryggas. Det ska finnas material på lätt svenska och för personer med hörsel- och synnedsättning. Det ska tas hänsyn till mindre språkgrupper som finlandssvenska teckenspråkiga.
  • Vi vill att det satsas på forskning och utbildning på svenska samt att bristen på svenskspråkiga läromedel åtgärdas inom social- och hälsovården. Detta behövs för att möjliggöra bästa möjliga vård och service även på svenska.
  • Vi vill att den nya funktionshinderservicelagens stöd i beslutsfattande och andra tjänster utvecklas och tryggas även på svenska.

 

2. Gör upp ett funktionshinderpolitiskt program

Finland har godkänt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men tillämpningen brister. Vi vill att det görs ett parlamentariskt förankrat funktionshinderpolitiskt program. Genom ett sådant program kan man långsiktigt arbeta för att förbättra rättigheter och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Vi vill att följande teman tas upp i programmet:

  • Personalbristen. Bristen på personal inom social- och hälsovården samt dagvård och utbildning ska åtgärdas. Särskild uppmärksamhet ska riktas till svenskspråkig personal och kompetensutveckling.
  • Delaktighet. Ett fungerande samhälle för alla förutsätter även delaktighet. Personer med funktionsnedsättning bör vara delaktiga i ärenden som gäller dem (FN:s funktionshinderkonvention artikel 4.3). Funktionshinderråden och erfarenhetsexperter ska ses som en resurs och deras kunskap ska användas.
  • Tillgänglighet. Planera samhället så att det är kognitivt, digitalt och fysiskt tillgängligt. Även planeringsprocessen ska vara tillgänglig, så att också personer med funktionsnedsättning kan delta.
  • Sysselsättning. Arbetsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning bör förbättras. Det kan göras genom sysselsättningsåtgärder, satsningar på utbildning och utveckling av socialskyddet – Finlands ska inte vara sämst i Norden!
  • Diskriminering. Ett otillgängligt samhälle är diskriminerande. Arbetet med diskrimineringslagen måste fortsätta. Lagen måste uppdateras så att den följer rättspraxis och internationella konventioner.
  • Stöd i rätt tid. Möjligheten att få stöd och hjälp då man behöver det måste tryggas. Annars finns risken att problemen hopar sig och det blir dyrare i längden. För detta krävs nya verktyg för uppföljning av sociala och ekonomiska konsekvenser i samband med budgetering. Stöd i rätt tid är en investering, som borde planeras och beaktas längre framåt än ett budgetår i taget.
  • Klientavgifter. Patient- och klientavgifterna ska inte vara ett hinder för delaktighet och vård. Klientavgiftslagens 11 § om efterskänkande och nedsättning av avgift bör tillämpas systematiskt och inte förbli oanvänd. Automatiserade och halvautomatiserade beslut av patient- och klientavgifterna borde utredas.
  • Krisberedskap. Behoven hos personer med funktionsnedsättning i krissituationer och undantagstillstånd ska uppmärksammas.

 

3. Säkra finansieringen av social- och hälsovårdsorganisationerna

Civilsamhället gör ett oersättligt arbete genom att stöda och hjälpa människor i olika skeden av livet, bevaka sårbara gruppers intressen och erbjuda sakkunskap till beslutsfattare. Vi vill att finansieringen av tredje sektorns social- och hälsovårdsorganisationer tryggas långsiktigt. Vi vill att funktionshinderorganisationernas kunskap används vid vidare utveckling av den nya funktionshinderservicelagen och annan lagstiftning. Läs mera på SOSTEs webbplats.

 

För mera information, vänligen kontakta SAMS:

Nina af Hällström, verksamhetsledare

Phone number050 368 3288

Marica Nordman, jurist

Phone number050 443 0576

Elias Vartio, jurist

Phone number040 519 6598

Back to top of page