Volontären gör gott för andra – och för sig själv

Ett enkelt sätt att öka sitt eget välmående är att göra gott för någon annan.

Med anledning av FN:s internationella volontärdag den 5 december vill nätverket Frivilligt på svenska i Helsingfors, som består av undertecknade föreningar, fästa uppmärksamhet vid de positiva effekterna förknippade med frivilligarbete både på individ- och samhällsnivå.

Ungefär 40 procent av finländarna utför frivilligarbete. En glädjande andel av dessa är unga.

– Enligt en undersökning utförd bland våra egna volontärer år 2018 (270 personer) har 85 procent känt att det de gör har betydelse i mottagarens liv. 43 procent har fått nya människorelationer genom frivilligarbetet, berättar Tamara Bergkvist, volontärkoordinator vid HelsingforsMission.

Frivilligarbete ökar människors och hela samhällets välmående, erbjuder påverkningsmöjligheter och stärker förtroendet för samhället och tilliten människor emellan. Frivilligarbetets ekonomiska värde i Finland är på årsbasis uppskattningsvis över tre miljarder euro. Varje euro som investeras i frivilligarbete betalar sig sexfaldigt tillbaka.

– En majoritet av våra frivilligvänner upplever att de har fått en möjlighet att bidra med en uppskattad insats, berättar Karolina Sjöberg, frivilligkoordinator i huvudstadsregionen vid SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf.

Svenskspråkig volontärverksamhet

Det är viktigt att få volontärarbeta på sitt eget modersmål. Ännu viktigare är det för den som får hjälp att få prata sitt modersmål.

– Jag upplever att jag lär mig mycket. I chatten sker ett väldigt personligt utbyte mellan mig och individen jag pratar med, trots att vi inte har en aning om vem den andra är. Det känns stort! Språket är såklart också en rolig bonus, säger Linda Lindström, 26 år, volontär som modererar den svenska chatten i Nyyti ry.

Enligt undersökningar är en av orsakerna till att finländare inte gör frivilligarbete att ingen har bett dem att komma med. FN:s internationella volontärdag till ära vill nätverket Frivilligt på svenska lyfta fram möjligheterna att göra frivilligarbete på svenska – i Helsingfors och nationellt. Frivilligarbete ger dessutom både volontären och mottagaren möjligheter att bibehålla och utveckla sin svenska.

Nätverket Frivilligt på svenska består av SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder, HelsingforsMission, Psykosociala föreningen Sympati rf, Nyyti ry, Andreas Helps, Adoptivfamiljer rf, Luckan rf, Folkhälsan, Helsingfors Svenska Marthaförening och FRK Helsingfors svenska vänverksamhet.

Delaktighet är värdefullt både i och utanför arbetslivet. Sigrids historia

I dag, den 3 december, firas FN:s dag för personer med funktionsnedsättningar. FN-konventionen omfattar som kanske många av er vet, bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar. Dagen till ära delar Sigrid Sundell med sig av sin historia.

Sigrid Sundell

Sigrid Sundell ser möjligheten framom hindret när det handlar om psykisk ohälsa.

Jag skall berätta min historia som brukare av mentalvårdstjänster och min delaktighet i arbetslivet.

Jag har studerat sociologi och socialpsykologi vid Helsingfors Universitet med inriktning på problem som omger mental hälsa. I min pro gradu-avhandling skrev jag om de som rehabiliterar sig inom ramen för mentalhälsovården, och deras inkludering i arbetslivet. Jag har länge varit intresserad av psykiatri som ämne eftersom mamman i familjen där jag bodde ett år under gymnasietiden, i Frankrike, var direktör för ett mentalsjukhus, och vi bodde i ett hus alldeles intill sjukhusområdet.

Psykiatrin har således blivit omedvetet bekant för mig redan i ett tidigt skede av mitt liv. Jag behärskar många språk, bland annat franska, flytande. Det är en rikedom i mitt liv.

Varför jag insjuknade i psykos är fortfarande ett mysterium, men troligtvis på grund av den stress jag upplevde under studietiden då jag delvis jobbade heltid, studerade och tränade med min islands

häst. Jag deltog i många tävlingar med min häst och vi var framgångsrika.

Verve räddade studierna

Nu, som utexaminerad politices magister, jobbar jag som erfarenhetsexpert på Aurorasjukhuset. Det är mycket givande att hjälpa andra patienter med att inbringa hopp och informera personalen om problemen som omger mentalhälsovården. Egenvårdarrelationen under sjukhusvården diskuterar vi mycket och den allt mer betydande rollen hos oss erfarenhetsexperter.

Jag har ingen funktionsnedsättning men min öppenhet om min bakgrund som brukare av mentalvårdstjänster gör det svårt för mig att hitta ett normalt jobb. Jag har luckor i mitt cv som beror på många, ibland långa, sjukhusvistelser och det är inte lätt att redogöra för dessa för en arbetsgivare.

Jag drömde tidigare om att jobba inom politiken eller som diplomat på något intressant ställe, men drömmarna har ersatts av ett mycket jordnära liv med min hund i stadsdelen Mejlans där jag bor i ett eget hus.

Jag kan varmt rekommendera rehabilitering inriktad på inkludering i arbetslivet. Jag har själv gått på Verve, en rehabiliteringsplats i Böle, där jag dels hittade min identitet som rehabiliterande inom mentalhälsovården, dels fick mod och stöd att avsluta mina magistersstudier. Det hade inte skett om jag bara hade gått och grubblat på det hemma.

Rehabilitering genom sysslor

Den rehabiliterande arbetsverksamheten på jobbcentret i Böle där vi jobbade, var viktig. Dessutom hade vi praktikplatser på olika intressanta ställen i stan. Jag jobbade till exempel på Utrikesministeriets bibliotek, på tidningen Papper i Hufvudstadsbladets kontor, på föreningen Sympati och på klass 1 A i Munksnäs lågstadium.

Jag fick ett vänligt bemötande på alla dessa platser och arbetsgivarna var väldigt intresserade av min bakgrund. Jag har öppet talat om min diagnos för alla arbetsgivare för att avdramatisera det tabubelagda ämnet. Jag har även öppet diskuterat min förtidspension i YLE- nyheterna där jag var inbjuden studiogäst.

Det finns alltså ingenting som är skambelagt för mig. Skammen över att inte vara i arbetslivet har ersatts av en positiv syn på livet och en inblick i egenföretagarens vardag. Jag hoppas varje dag på att få mer jobb som erfarenhetsexpert och det är ju ett nytt koncept som inte hittat finansiering på alla ställen ännu.

Ge, så får du

Som tips och råd till dig som söker en meningsfull vardag, kan jag berätta att det finns mening i allting du gör! Det kan vara att gå ut med din hund eller att möta någon god bekant. Det kan vara att laga en god sallad eller att ta en het dusch och därefter ett gott glas vin.

Det gäller att bemöta andra med den respekt och tillit som du själv vill bli bemött av. Hela livet går ut på goda vänner och respektfulla möten med dessa medmänniskor. Ju mer du ger av dig själv åt andra desto mer får du tillbaka. Det gäller i alla skeden av livet och alla människor du möter.

Nu har jag tänkt avsluta min bloggtext och tillönskar alla en riktigt trevlig fortsättning på den här dagen!

Håll flaggan högt och var stolt och glad över att du är just den du är med alla dina starka och svaga sidor. Kom ihåg att just dina svaga sidor kan bli dina starkaste!

Sigrid Sundell

 

Bli vän med alla dina känslor

Kom ihåg att ta det lättsamt mellan allvarliga ämnen. Förutom förebyggandet av utbrändhet och utmattning som teman, har Petra Kahn Nord (till vänster) och Heidi Hakala staden Malmö i Sverige som gemensam nämnare. Kahn Nord är utflyttad därifrån och Hakala är inflyttad till Malmö.

Kom ihåg att ta det lättsamt mellan allvarliga ämnen. Förutom förebyggandet av utbrändhet och utmattning som teman, har Petra Kahn Nord (till vänster) och Heidi Hakala staden Malmö i Sverige som gemensam nämnare. Kahn Nord är utflyttad därifrån och Hakala är inflyttad till Malmö.

Det är ok att ha ångest. Acceptera känslor och tankar, dem kan du inte kontrollera. Däremot kan du påverka ditt beteende. Så löd Petra Kahn Nords budskap under förra veckan, som var mentalhälsoveckan. Förutom att gå på föreläsningar bekantade jag mig med Kahn Nords bok.

Mörka november är för många en tid av stress. Att läsa Petra Kahn Nords bok Bli vän med din stress. ACT -så funkar det satt som hand i handske i den här tiden. En rad arrangörer i Österbotten ordnade dessutom föreläsningar i Vasa med temat att orka, och en av de inbjudna gästerna var just Petra Kahn Nord.

ACT  är Acceptance and Commitment Therapy på engelska. Act! är också en uppfordran till handling, svårt att översätta men betyder alltså att skrida till handling. ACT står för en terapiform som bygger på att man accepterar sin stress. Stresskänslan, liksom andra känslor, kan inte motarbetas utan avtar självmant då den blivit godkänd av den som upplever stressen.

Stressen är samtidigt en naturlig del av livet. Den kan inte försvinna.

Kahn Nords bok, och mer specifikt meditationsövningarna, påminner om mindfulness (länk till wikipedia). Men där finns även andra slags övningar, skrivuppgifter, och i synnerhet Mirakelnatten sätter ens värderingar på kartan.

Mirakelnatten

Gör tankeövningen så här. Tänk dig att du vaknat efter en så kallad mirakelnatt. Då du vaknar, är alla hinder för att skapa förändring, borta. Det passar bra att på morgonen lista vad du skulle göra mera av, vad du skulle sluta göra, hur ditt beteende skulle förändras och, mest intressant, hur andra skulle uppfatta att mirakelnatten inträffat.

Fokus ska alltid ligga på vad man vill, och inte på vad man inte vill.

-Man måste veta vad man vill, säger Kahn Nord om övningen Mirakelnatten och gläds åt att jag gillar boken, som jag varmt rekommenderar.

Män utmattas också

Heidi Hakala talade om hur vi mår i dagens prestationssamhälle. Hon är journalist och författare. Hon berättade om sin bok Bara lite till. Det handlade om hur hon upplevde utmattning, prestationsångest och duktighetssyndrom. Den knökfulla salen skvallrade om behovet av den här typens information.

En av de provokativa rubrikerna hon lät projicera på duken var Duktiga flickor går sönder. Hon underströk att hennes berättelse främst handlar om kvinnors perspektiv, men det utesluter ingalunda män. Könsfördelningen i salen hade klar slagsida åt kvinnornas håll, så alla män: aktivera er!

Stereotyper i arbetslivet är, sade Hakala, den ensamma mannen med för mycket ansvar och övertid på saldot, och kvinnan i ett lågavlönat (ofta vårdar)yrke med övertid på saldot. Övertid är en glorifierad företeelse.

-Vi skryter med tidsanvändning.

På min resa till Vasa läste jag på tåget en artikel av svenska TV-personen och mångsysslaren Fredrik Lindström. Han påpekar hur språkbruket formar verkligheten – det finns förstås ensamhet men ingen är ”ensam” utan alla är ”själv”.

Man täcks helt enkelt inte tala i banor som för tanken till ofrivillig ensamhet. Ett välkommet föreläsningstema vore kopplingen mellan den talade svenskans utveckling och det psykiska måendet.

-Våga tala om utmattning, säger Hakala.

Kahn Nord påpekade å sin sida med fin sydsvensk satsmelodi att finlandssvenskan är ett vackert klingande språk.

Ett så välklingande språk bör fyllas med ansvarsfullt och inkluderande innehåll. Det är nog en bra slutsats.

Krisnummer 09 25 25 0112

Mentalhälsoveckans tema var människan i diagnosen. Camilla Björk som är koordinator på Österbottens kriscenter Valo uppmärksammade den välfyllda salen i Folkhälsan-huset om kriscentrets nationella krisnummer på svenska.

-En kris kan vara hur liten eller stor som helst, säger Björk.

De två författarnas böcker

Höstläsning, eller när som helst på året.

Handikappforums utredning: Rätten att vara sig själv förverkligas dåligt för barn med funktionsnedsättning

Nu firar vi den internationella veckan för barnens rättigheter, vars tema är barnets rätt att få vara sig själv. Barn och unga med funktionsnedsättning vill ägna sig åt hobbyer och göra likadana saker som jämnåriga. I praktiken förverkligas jämställdheten med andra barn tyvärr dåligt.

Av de under 16 åriga barn, eller deras föräldrar, som besvarat Handikappforums och Människorättscentrets enkät, var 69 procent av den åsikten att deltagandet i hobbyer hade lyckats dåligt eller rätt dåligt. Hindren för deltagandet var brister i personlig assistans, färdtjänster och tolkningstjänster för att nämna några exempel. Barn och unga hade stort behov av personlig assistans, men en stor del av dem fick antingen ingen, eller otillräcklig, personlig assistans. Hjälpandet ankom ofta på föräldrarna inom ramen för hobbyer och andra fritidsaktiviteter. De är annars också huvudansvariga för hjälpen dygnet runt.
Rätten till inlärning och utbildning förverkligas dåligt för barn och unga med funktionsnedsättning, enligt enkäten. I under 16-åringarnas grupp hade 64 procent upplevt diskriminering inom utbildningen.
Upplevelser med diskriminering förorsakades också av bristfälligt stöd i inlärningen, överdimensionerade grupper och bristen på lärande i små grupper. Man upplevde också att lärarna hade brister i bemötandet med elever med funktionsnedsättning och i stödandet av deras inlärning. Cirka en tredjedel hade stött på problem relaterade till tillgängligheten, ofta eller rätt ofta. Enkätens svarare berättade också om sina mobbningsupplevelser i skolan. Svaren talar sitt dystra språk om utvecklingen under de senaste åren, med hårda nedskärningar inom utbildningen samtidigt som inklusion inom skolan förverkligats som sparåtgärd.
Ett tillräckligt stöd bör säkerställas för barn med funktionsnedsättning, inom inlärning och skolgång. För att inklusion inom skolan ska lyckas behövs tillräckliga resurser, specialkompetens och inlärningsmiljöer som passar alla. För barn och unga med funktionsnedsättning är det viktigt med tanke på den personliga utvecklingen att hen även får delta och träffa jämnåriga utan föräldrar på fritiden. Behovsanpassade tjänster stöder det jämställda deltagandet för barn med funktionsnedsättning och hjälper också hela familjen att orka. Regeringsprogrammets målsättning att säkra hobbyverksamhet för vartenda barn ska förverkligas så att barnen med funktionsnedsättning tas med i beräkningen.
Finland ratificerade 2016 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. På våren 2018 genomförde Handikappforum och Människorättscentret enkäten om hur FN:s
funktionshinderkonvention förverkligas i Finland. I enkäten deltog 164 barn och unga med
funktionsnedsättning under 25 år, eller deras föräldrar. Eftersom enkätdatan inte är tillräckligt
representativ kan resultaten inte generaliseras att gälla alla barn och unga med funktionsnedsättning. Resultaten kan ändå betraktas som riktgivande. Resultaten är även i linje med budskapet till
funktionshinderorganisationernas rådgivning från familjer med barn som har en funktionsnedsättning.
Rapport (på finska): Vammaisfoorumi ja Ihmisoikeuskeskus (2019): ”Äiti on mun avustaja”.
Handikappforums och Människorättscentrets enkätresultat. Barn och unga med funktionsnedsättning
https://vammaisfoorumi.fi/wp-content/uploads/2019/09/RAPORTTI-Lapset-ja-nuoret.pdf
Vidare information:
Sari Valjakka, sakkunnig inom påverkansarbete, Autism Finland rf, (sari.valjakka@autismilitto.fi tel. 050 308 7806)
Tanja Salisma, jurist, Kehitysvammaisten Tukiliitto ry, (tanja.salisma@tukiliitto.fi, tel. 050 3160 663)
Marica Nordman, jurist, SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder (marica.nordman@samsnet.fi tel. 050 4430 576)
Handikappforum rf är en samarbetsorganisation för 30 riksomfattande handikapporganisationer med syftet att främja jämlikheten och möjligheter till jämställt deltagande för personer med funktionsnedsättning i samhället. Handikappforum representerar via sina medlemsorganisationer cirka 280 000 personer med funktionsnedsättning och långtidssjukdom.
Översatt från finska av Patrik Simberg

SAMS höstmöte valde styrelse för år 2020

SAMS  valde ny styrelse för 2020 på sitt  höstmöte den 13.11.2019 på G18.

Beatrice Wahlström från FDUV valdes till ordförande och Johan Sundholm från FSS valdes till viceordförande. Som ny ordinariemedlem valdes Martin Relander från Handikappförbundet. I styrelsen fortsätter Christer Rönnlund Psykosociala förbundet och Lars Hedman från Svenska hörselförbundet.

Hela sammansättningen för förbundsstyrelsen 2020 hittar ni nedan:

SAMS styrelse 2020:

Beatrice Wahlström, ordförande, FDUV (suppleant Inger Karlsson)

Johan Sundholm, vice ordförande, Förbundet Finlands Svenska Synskadade (suppleant Matthias Jakobsson)

Martin Relander, Finlands Svenska Handikappförbund (suppleant Gun Ainamo)

Christer Rönnlund, Psykosociala förbundet, (suppleant Marja-Lena Södergård)

Lars Hedman,  Svenska hörselförbundet (suppleant Nora Strömman)

 

                           

Bild på Christer Rönnlund, Johan Sundholm, Beatrice Wahlström, Martin Relander


Christer Rönnlund, Johan Sundholm, Beatrice Wahlström och Martin Relander från SAMS styrelse 2020. Lars Hedman var inte på plats.

           

Det stora landskapet bjuder in åskådaren till ett större perspektiv

Sophia Heikkilä och Karolina Karanen är syskon i pjäsen I Det Stora Landskapet.

Sophia Heikkilä och Karolina Karanen spelar syskon i pjäsen I Det Stora Landskapet. Foto Cata Portin

Varför är teaterpjäsen I det stora landskapet så viktig? Varför borde alla se den?

Jag såg pjäsen. Den berättar om tronarvingen Auroras tvillingsyster Estelle som inte uppfyller rikets lagar om alltings vanlighet. Presidentministern med sitt blint laglydiga ministerium för bort Estelle.
Då slår en ganska bitter tanke ner som en blixt:

Så här är det.

Något är på tok, i samhället med dess politik, och den kultur som vi lever i nu, i början av 2000-talet.

Det finns jobbiga inställningar gentemot personer med funktionsnedsättning.
Negativa attityder har en förmåga att påverka saker som
lagstiftning, miljöplanering och språket.

De negativa attityderna påverkar också dem av oss som fostrar framtidens vuxna som ska ta ansvar.

Nästa tanke kommer i pausen mellan akterna. Så här har det nästan alltid varit.

Och sedan, efter pjäsen då man hunnit smälta intrycken, tänker jag.
Så här måste det inte vara.

Den tankekedjan drabbar på något sätt alla som ser pjäsen, vågar jag lova.
Som samhällskommentar träffar pjäsen mitt i prick,
men den bjuder dig också på flera goda skratt.

Se den.

Som andra sagt i recensioner, är I det stora landskapet härligt obekväm,
då den tvingar dig att ta ställning till människor med funktionsvariationer.
Att ha olika sätt att hantera vardagen, med eller utan diagnoser, omfattar oss alla.
I alla fall gäller det något skede av ditt liv.

Precis som pjäsens ministrar till slut klättrar upp på berget,
kan du och jag se allt ur ett större perspektiv.

Läs mer om pjäsen på DuvTeaterns sida (länk), och på Svenska Teaterns sida (länk).

Mycket kunde dessutom skrivas om nunnornas skira trädgård och annat vackert i pjäsen.
I den fina orkestern ingick en stråkkvartett från Wegelius kammarstråkar
och medlemmar i Resonaarigroup.
De var ibland en vackert klingande bakgrund, och ibland i huvudrollen.
Då orkestern spelade längre partier, och det inte förekom repliker, fanns det plats att bearbeta känslor.

Både i salen och på nationalscenen Svenska Teatern blandades skratt med gråt.