MEDBORGARINITIATIVET “INGEN MARKNADSVARA!” / “EI MYYTÄVÄNÄ!”

Medborgarinitiativet “Ingen marknadsvara!” / “Ei myytävänä!”

Handikappforum rf och Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning har den 12 juni 2017 lagt fram ett medborgarinitiativ innefattande ett förslag på att upphandlingar som omfattar nödvändig hjälp och  nödvändigt stöd för personer med funktionsnedsättning ska undantas från upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling.

Funktionshinderorganisationerna har ansett att upphandlingar avseende funktionsnedsatta personers nödvändiga tjänster strider mot FN:s funktionshinderkonvention. De personer som berörs av upphandlingarna är inte parter och saknar möjligheter att ta tillvara sina rättigheter. Priset är ofta det avgörande kriteriet, vilket har lett till att kvaliteten har fått stryka på foten. Upprepade upphandlingar skapar en osäkerhet och påverkar de berörda personernas vardag väldigt mycket.

Medborgarinitiativet “Ingen marknadsvara!” / “Ei myytävänä!” för tryggande av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns för underskrift under perioden 12.6.-12.12.2017, se vidare kampanjhemsidan på http://www.eimyytavana.fi/pa-svenska/.
Medborgarinitiativet går vidare för behandling i riksdagen om det uppnår 50 000 underskrifter under sex månader. För att detta ska kunna uppnås behöver kampanjen synlighet.

Se vidare

– #ingenmarknadsvara och #eimyytavana

– den offentliga Facebook-gruppen för kampanjen

Vänstugan Primula i Kristinestad fyller 10 år

Vänstugan Primula i Kristinestad har blivit en viktig del av mångas vardag under tio åren som den varit aktiv. Bakom vänstugans breda verksamhet ligger bland annat eldsjälen Torolf Back jobbar som verksamhetsledare. Torolf har hunnit med mycket under sitt liv. Hans första yrke var jordbrukare, varefter han av hälsoskäl skaffade sig en ny utbildning i vuxen ålder.

– Som enda pojke i familjen blev det så att jag tog över familjens gård i Kristinestad. Men på grund av hälsoskäl var jag tvungen att söka mig till ett nytt yrke i fyrtioårsåldern. Alternativet var att sjukpensionera mig, men det kändes inte rätt, berättar Torolf.

Torolf valde att gå socionomutbildning och började sedan jobba med vänstsugans verksamhet i Kristinestad.

-Vårt mål är att tröskeln ska vara låg för att komma hit. Möjligheter finns att delta i olika aktiviteter, t.ex. i hobby och snickeriverksamhet, eller delta i gemenskapen. Dricka kaffe och läsa dagstidningarna… Folk kan komma hit för att få sällskap och en struktur i vardagen. Vi ordnar också andra aktiviteter i staden så som konserter och liknande evenmang. Dessutom ordnar vi kurser och utfärder för besökarna och andra intresserade.

Efter att själv ha levt med en besvärlig släktsjukdom i flera år känner Torolf att han har en del att bidra med också på det personliga planet då det kommer till vänstugans verksamhet.

– Jag har själv gått igenom många olika saker i livet och stundvis haft det svårt och jobbigt på grund av min sjukdom. Jag känner att jag nu är på rätt ställe i livet.

Vänstugan fungerar under Psykosociala förbundet men besökarna som kommer till vänstugan behöver inte direkt ha en koppling till föreningen.

– Vårt mål är att vi ska vara tillgängliga för alla. Vi vill sänka tröskeln för att tala om psykisk ohälsa i samhället och vi vill hjälpa våra besökare att hitta en mening med livet. Alla ska känna sig välkomna hit. I snitt besöker ungefär 23 personer vänstugan per dag. Vi serverar kaffe och lunch till självkostnadspris. Vi är öppna året om förutom några veckor på sommaren och några dagar kring jul, berättar Torolf.

Det är inget litet uppdrag vänstugan Primula har tagit på sig. Visionerna om en plats som är öppen och välkomnande för alla förverkligas bland annat genom mångas frivilligas insatser, förutom de anställdas.  Förutom verksamhetsledaren  finns personer som vid behov är timanställda nu som då och en mycket aktiv styrelse och ett brett samarbete med andra föreningar, staden och andra vi samarbetar med. Ett av Torolfs mål är att alla ska känna till verksamheten och att verksamheten synliggörs.

Under åren som gått har vi ordnat flera olika konserter, dagsresor, Lapplandsresor och regelbunda teaterbesök. Evenemangen har varit uppskattade, och har gett både besökarna och verksamheten en guldkant i tillvaron.

I höst planerar vi vårt 10-års verksamhetsjubilem med en kaffesists kring en kväll för livet, där sportjournalisten Kaj Kunnas kommer att vara kvällens gäst. För det musikaliska bidraget kommer Sonja Biskop tillsammans med elever från Axxell i Lappfjärd att stå för.

Stödpersonsverksamheten 4BT startar i Österbotten

Fyra Betydelsefulla Timmar förmedlar stödpersoner för personer med funktionsnedsättning i Svenskfinland.

Så lyder beskrivningen av 4BT:s verksamhet men i verkligheten har hittills allt koordinerande av alla stödpersoner och stödbehövande sköts av endast en person med säte i Helsingfors.

2016 gjordes en kartläggning av behovet av stödpersoner i Österbotten och det visade sig att den överväldigande majoriteten av aktiva inom funktionhinderorganisationer samt social- och hälsovårdspersonal i kommunerna känt av en brist på stödpersoner. Nu har dock SAMS rf. med stöd av Veikkaus kunnat anställa en 4BT stödpersonskoordinator där.

Sonja Karnell som varit 4BT:s stödpersonskoordinator i över tio år berättar det är viktigt att ha en stödperson för personer med olika funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Det ger en möjlighet att vara aktiv på fritiden och det är någonting som inte alla människor kan utan en annan människas hjälp.

De flesta stödpersonsönskemålen handlar om att med stödpersonen kunna gå på kaffe, shoppa, gå på bio, en ishockeymatch eller teater. En del önskar att stödpersonen är med i motionssammanhang och andra vill helt enkelt ha någon att prata med d.v.s lite omväxling i vardagen. Någon önskar träffa sin stödperson varje vecka, de flesta två eller en gång per månad.

4BT och SAMS rf. välkomnar varmt med Irene till den växande 4BT-skaran.

Irene Bäckman 4BT SAMS rf.

Irene Bäckman är den nya 4BT stödpersonskoordinatorn i Österbotten.

Irene Bäckman

Bor i Malax.

Studerat utvecklingspsykologi vid ÅA i Vasa och blev socialarbetare vid Helsingfors universitet.

Jobbat som socialarbetare och med administrativa uppgifter. Jag tycker om att jobba med människor.

På fritiden tycker jag om att vara ute med hunden och tillsammans med vänner och familjen.

Irene kommer att vara stationerad i Vasa men hon kommer att sköta om hela Österbotten som geografisk område. Ifall du är intresserad av att bli en stödperson kan du gå in på 4BT:s hemsida och fylla i blanketten där så kontaktar antingen Sonja eller Irene dig med mera information.

Sonja och Irene kommer att jobba med att utvidga 4BT:s verksamhet i framtiden.

Sonja och Irene kommer att jobba tillsammas med att utvidga 4BT:s verksamhet i framtiden.

 

Irene är ny stödpersonskoordinator i Österbotten

Irene Bäckman är SAMS nya stödpersonskoordinator i Österbotten.

Irene kommer att starta upp 4BT verksamheten i Österbotten och jobba i samarbete med Sonja som redan i flera år skött stödpersonsverksamheten i Nyland.

Irene har tidigare jobbat på bland annat Folkhälsan. Hon bor i Malax och kommer att vara stationerad i Vasa.

Kontakta Irene per e-post: irene.backman@samsnet.fi

Läs mer om Irene här:

Stödpersonsverksamheten 4BT startar i Österbotten

Sonja och Irene

Victor Rehns praktikforskning för SAMS

Victor Rehn, magistersstuderande vid Helsingfors Universitet, har gjort praktikforskning om unga hörselnedsatta personers stödbehov. Rehn presenterade sitt arbete på MiM-projektets styrgruppsmöte på måndagen den 24.4. Hans forskning visar att socialt stöd och stöd i arbetslivet är viktiga för unga personer med hörselnedsättning.

Hörselnedsättning är ett vanligt fenomen i dagens samhälle. Det är dock en osynlig funktionsnedsättning som medför utmaningar för individen.Hur ser unga vuxna hörselnedsatta på sina egna stödbehov och hur ser utbudet av stöd ut inom tredje sektorn på finlandssvenskt håll?

Praktikforskningen har genomförts med hjälp av en enkät och en gruppintervju som visar att det sociala stödet upplevs som viktigt hos målgruppen. Arbetslivsfrågor är centrala för både aktörer och brukare. Ytterligare medför FN-konventionen för funktionsnedsattas rättigheter krav på nya sätt att tänka för organisationer.

 

Victor Rehn har gjort praktikforskningen  i samarbete med SAMS.

Läs hela rapporten här:

Praktikforskning Rehn

Utlåtande om producentlagen 27.3.2017

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf (SAMS) tackar för möjligheten att ge utlåtande beträffande lagen om produktion av social- och hälsotjänster. SAMS består av fem medlemsförbund vilka är Finlands Svenska Handikappförbund rf, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf, Psykosociala Förbundet rf, Svenska hörselförbundet rf och Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Vi tillsammans representerar cirka 45 000 personer med funktionsnedsättningar i Svenskfinland.

Inledning

Vi instämmer att det finns ett behov av lagstiftning för att trygga social- och hälsovårdens klienter god service, vård och jämlikhet. Med hjälp av den föreslagna producentlagen bör man därför sträva efter att trygga klienters och patienters säkerhet och god service samt främja samarbetet mellan landskap och producenter.
Fokus i lagen bör ligga på de åtgärder som tryggar jämlikheten också för utsatta personer och personer tillhörande minoriteter såsom den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Det måste finnas en konkret möjlighet för svenskspråkiga personer att få social- och hälsovårdstjänster på sitt eget språk, och detta kunde man trygga genom att sätta vissa krav med tanke på svenska språket. Dessutom konstaterar vi att det finns vissa brister i förslaget med tanke på personlig assistans och dess arbetsgivarmodell. Anmärkningar: Svenska språket som en kvalitetsfaktor I detaljmotiveringen behöver förtydligas att tjänsterna under alla omständigheter måste uppfylla grundlagsskyddade grundrättigheter avseende språk och delaktighet. Lagens 8 § innehåller bestämmelser om kvalitet och de så kallade kvalitetsfaktorerna, och svenska språket kunde vara en kvalitetsfaktor. Det är sant att systemet redan innehåller verktyg för att trygga lagenligheten, och sådana verktyg är bland annat förhandsgranskning, certifiering och övervakning överhuvudtaget. Vi anser ändå att dessa verktyg inte är tillräckliga i förhållande till tillgodoseendet av språkliga rättigheter.

Ett konkret exempel på utmaningar som hänför sig till tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna via förhandsgranskningen är att förhandsgranskningen utförs endast en gång. Detta betyder att brister berörande t.ex. personalens språkkunskaper kan finnas efter förhandsgranskningen.
Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna kan eventuellt tryggas mera effektivt genom att utnyttja certifieringen. Vi påpekar ändå att vissa svårigheter måste tas i beaktande. Man bör lägga märke till övervakning och kontroll som utgör en grund för systemet som består av tjänstproducenter, och det ska reserveras tillräckliga resurser för förverkligandet av detta. För att kunna trygga jämlikheten – i detta sammanhang de svenskspråkiga personernas rätt att få social- och hälsovårdstjänster på sitt eget språk – ska det allmänna se till att det ska finnas en låg tröskel för åtgärder som hänför sig till övervakning och kontroll av tjänstproducenter. Anmärkningar: Behörighetskrav för personliga assistenter bör inte införas Vi konstaterar ännu att personlig assistans som tjänst kan hamna i en svår situation om förutsättningar för att arbeta som personlig assistent regleras på lagens nivå.

I och med lagens 7 § kunde det eventuellt sättas vissa behörighetskrav för personliga assistenter, vilket försvårar och belastar den nuvarande svåra situationen ännu mera. Vi påpekar att det redan nu är svårt att hitta och anställa personliga assistenter, och detta skulle göra rekryteringen ännu svårare. Anmärkningar: Personlig assistansens arbetsgivarmodell bör lämnas utanför lagens tillämpningsområde Det måste förtydligas i lagförslaget om personer som är arbetsgivare enligt den personliga assistansens arbetsgivarmodell tillhör lagens tillämpningsområde. Närståendevårdare har en liknande ställning med tanke på relationen mellan den hjälpbehövande och den assisterande personen, och närståendevården har lämnats utanför lagens tillämpningsområde. Med tanke på arbetsgivarnas rättsskydd anser vi att det är viktigt att inte öka deras skyldigheter genom att tillämpa lagen på dessa personer.  Avslutning  SAMS önskar att det ovan anförda tas i beaktande i beredningen. SAMS hänvisar i övrigt till Handikappforums utlåtande om lagen och delar den bedömning som det gjort.

Helsingfors den 27.3.2017

SAMS utlåtande om producentlagen 27/3 2017