SAMS utlåtande om social- och hälsovårdsreformen

| Uppdaterad
Illustrationsbild centrala begrepp och ord

SAMS utlåtande till utkast till lagförslag till regeringens proposition om social- och hälsovårdsreformen

SAMS har i sitt utlåtande särskilt fäst uppmärksamhet vid tryggandet av service inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet på svenska för personer med funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa. I lagförslaget har språkliga rättigheter till en del beaktats. SAMS anser i sitt utlåtande att dessa borde förstärkas ännu mera än vad som föreslås. De organ som övervakar och tryggar den svenska servicen måste ha tillräcklig makt och resurser att sköta sin uppgift. SAMS har i sitt utlåtande föreslagit ytterligare åtgärder för att försäkra de språkliga rättigheterna för den svenskspråkiga minoriteten. I blogginlägget finns våra huvudsynpunkter samlade.

I nuläget varierar tillgången till och kvaliteten på servicen för svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning stort i olika kommuner, och kommuninvånarna är således inte i en jämlik ställning. Tjänstekvaliteten och likabehandlingen kan främjas i och med de planerade större anordnarna men det förutsätter att man stärker och utvecklar serviceanordnarnas och de yrkesutbildade personernas kompetens även på svenska.

Nationalspråksnämnder

I lagförslaget överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården från kommuner och samkommuner till vårdlandskap. Det innebär att det ansvariga området blir större och den språkliga minoritetens relativa andel minskar i de flesta tvåspråkiga vårdlandskap. Detta i sin tur leder till att den svenskspråkiga befolkningens möjlighet till inflytande i beslutsfattandet försämras.

I lagförslaget föreslås att en nationalspråksnämnd införs i varje tvåspråkigt vårdlandskap. SAMS anser att införandet av en sådan nämnd är nödvändigt. För att nämnden ska kunna fullfölja de välmotiverade och ambitiösa uppgifterna som föreslås i bestämmelsen, bör den ha verklig insyn i vårdlandskapets verksamhet, faktiska möjligheter att påverka vårdlandskapets beslutsfattande och tillräckliga tjänstemannaresurser.

För att säkra nämndens insyn i verksamheten och faktiska möjligheter att påverka är det viktigt att nämnden och styrelsen är starkare bundna till varandra. SAMS anser att det bör fastslås att nämndens ordförande är medlem i vårdlandskapets styrelse.

Samarbetsavtal

I lagförslaget tryggas den svenska servicen bland annat genom samarbetsavtal som görs mellan vårdlandskapen.

Bestämmelsen ger goda förutsättningar för vårdlandskapen att trygga tillgången till vissa svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster. Det förutsätter dock att avtalet utformas på ett ändamålsenligt sätt. Största delen av de social- och hälsovårdstjänster som vårdlandskapen ansvarar för att ordna omfattas emellertid inte av avtalet, var med avtalssamarbetet i sig inte är tillräckligt för att trygga tillgången till svenskspråkiga tjänster.

Enligt förslaget till bestämmelse ska avtalet också omfatta samarbete och arbetsfördelning kring andra tjänster. I nuläget finns det ett stort antal tjänster som på svenska produceras på ett fåtal orter eller en enda ort i hela landet. Det finns också tjänster som inte alls finns att tillgå på svenska. För att dylika tjänster i fortsättningen ska kunna upprätthållas och utvecklas, krävs ett riksomfattande samarbete och att samarbetsavtalen omfattar även dessa.

Listan på dylika tjänster är levande och ändras med tiden. Därför är det inte ändamålsenligt att nämna tjänsterna i bestämmelsen. Däremot bör det, till exempel i specialmotiveringarna till bestämmelsen, bättre öppnas upp vilka typer av tjänster samarbetet kan handla om. På så sätt är det lättare för vårdlandskapen att avgöra hurudant behov av samarbete de har. I nuvarande utkast till specialmotiveringar nämns endast särskilt krävande tjänster inom missbrukarvården och dygnetruntvården inom barnpsykiatrin. SAMS vill påpeka att behovet är mycket mer omfattande och här ska den expertis som finns inom de tvåspråkiga kommunernas social- och hälsovårdsväsende och inom tredje sektorns organisationer höras. SAMS lade i sitt utlåtande en lista med exempel på sådana tjänster.

Vårdlanskap X

I lagförslaget efterfrågas vilket av de tvåspråkiga landskapet ska ha som uppgift att utveckla och samordna den svenska servicen. För att kunna sköta en så stor uppgift måste landskapet uppfylla många olika krav.

Med hänvisning till att uppgifterna i 31 § och 37 § förutsätter många olika egenskaper av det ansvariga vårdlandskapet, anser SAMS att uppgiften ska fördelas mellan två olika vårdlandskap. SAMS föreslår att ansvaret för utvecklandet av den svenska servicen föreskrivs till Helsingfors och ansvaret över samordnandet av samarbetsavtalen föreskrivs till vårdlanskapet Österbotten. SAMS anser att dessa två områden har de bästa förutsättningarna att klara av uppgifterna. Uppdelningen av uppgifterna konkretiserar och koncentrerar uppgifterna och underlättar områdena att sköta sina uppgifter väl. En dylik delning av uppgiften förutsätter ett nära och gott samarbete mellan Helsingfors och Österbotten. Helsingfors och Österbotten har olika styrkor var gäller svenskspråkiga frågor och de kompletterar varandra på ett ändamålsenligt sätt.

Kårkulla

Förslaget att dela upp Kårkullas verksamhet mellan de tvåspråkiga landskapen motsvarar syftet med integration av social- och hälsovård, jämlikhet mellan och inkludering av olika klientgrupper. Det förbättrar också klienternas möjligheter att välja tjänsteproducent. SAMS stöder förslaget om att Kårkullas verksamhet fördelas mellan de tvåspråkiga landskapen.

Funktionshinderservicen får inte delas upp enligt diagnos eftersom det strider mot grundtankarna i FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt inom regeringens program för avvecklande av institutionsboende och utvecklande av tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning (KEHAS). Funktionshinderservicen behöver tvärtom breddas och kräver fler producenter så att man har möjlighet att välja tjänsteproducent. SAMS anser att förslaget tryggar FN:s funktionshinderkonventionen och KEHAS programmets mål att gå ifrån diagnosbaserad tänkesätt och vi ser detta som en positiv utveckling som vi stöder.

Andra synpunkter

Under övergångsperioden ska ett temporärt organ tillsättas med uppgift att se över övergångsperioden.  SAMS föreslår att det måste finnas en person i det temporära organet som har ett uttalat ansvar för att se över svenskan. Annars kommer inte den svenska servicen att fungera och det finns en risk att det inte finns fungerande svenskspråkiga servicekedjor.

I förslaget föreslås att vårdlandskapsstyrelsen ska inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning för vårdlandskapet för att garantera möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka. Det är viktigt att ett sådant råd inrättas.

SAMS framtonar vikten av att rådet för personer med funktionsnedsättning har verkliga möjligheter att påverka ärenden som berör dem i enlighet med FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att rådet är självständigt och inte slås ihop med andra råd.

Du kan läsa utlåtandet om social- och hälsovårdreformen här.PDF file

Back to top of page