fbpx

Svalt intresse för renoveringsbidrag leder till drastiska nedskärningar

| Uppdaterad
Verktyg
AKTUELLT

I fjol användes bara tre fjärdedelar av Miljöministeriets budget som reserverats för renoveringsbidrag, vilket fått regeringen att ta till osthyveln. Samtidigt känner få till att de har rätt till ekonomiskt stöd.

Miljöministeriets budgetanslag för reno­veringsbidrag som förbättrar tillgänglig­heten i äldre bostäder har varit i vågskålen under hösten. Helsingin Sanomat avslöjade i augusti att regeringen ville halvera budgetanslaget för renoveringsbidragen.

Miljöministeriets bidrag är avsedda för re­nov­eringar som gör livet smidigare för äldre och personer med funktionsnedsättning. I praktiken används en stor del av bidragen till att bygga hissar, avlägsna trösklar eller bygga om badrum. Bidraget kan täcka mellan 50 och 70 procent av renoveringskostnaderna.

– Det stämmer att omfattande ned­skärning­ar var aktuella, men efter regeringens budget­mang­­ling i början av september höjdes anslaget med 5 miljoner euro, säger Raija Hynynen, bo­stads­råd vid Miljöministeriet.

Trots att regeringen höjde anslaget med 5 miljo­ner euro minskar den totala potten för reno­verings­bidragen från 32 till 20 miljoner euro – alltså med 38 procent nästa år.

Människorättsorganisationen Kynnys ryter till mot beslutet.

”Den kortsiktiga nedskärningspolitiken be­ak­tar inte Finlands förpliktelser i folk­rätts­liga avtal eller de kostnader som uppstår då personer med funktionsnedsättning eller åldrande pers­oner blir fångar i sina egna bostäder”, skriver organisationen i ett uttalande.

Enligt Kynnys kommer kostnaderna i stället att nu skyfflas över till välfärdsområdena.

”Vi kan inte lösa alla tillgänglighetsproblem genom att bygga nya bostäder. Vi måste också renovera gamla byggnader. Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet”, skriver Kynnys.

Verksamhetsledare Nina af Hällström på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktions­­hinder är inne på samma spår.

– Att förbättra tillgängligheten i bostäder är en jämlikhetsfråga. Nedskärningen av renov­eringsbidragen är ett väldigt kortsiktigt beslut, säger hon.

Bristande informationsgång

Miljöministeriet invänder att intresset för re­nov­erings­bidragen varit svalt.

– I fjol användes endast tre fjärdedelar av budgeten och i år har vi hittills fått ansökningar för 16 miljoner euro, vilket är hälften av årets budgetanslag, säger Hynynen.

Enligt Hynynen finns det ett direkt samband mellan det bristande intresset för renoveringsbidragen och Finansministeriets iver att pruta på anslaget.

– Om väldigt få ansöker om renoverings­bidraget kan tjänstemännen dra slutsatsen att pengarna inte behövs. Då blir det också lättare att föreslå drastiska nedskärningar, säger hon.

Vad beror det på att så få ansöker om bidrag?

– Väldigt få känner till att de har rätt att ansöka om statliga renoveringsbidrag. Kom­mun­er­na er­bjöd tidigare rådgivning om dessa bidrag, vilket sänk­te tröskeln att lägga in en ansökan. Det är nu­mera Finansierings- och ut­vecklings­centra­len för boendet som ansvarar för rådgivningen, men få har koll på deras tjänster, säger Hynynen.

Social- och hälsoorganisationernas understödscentral Stea finansierar därtill 15 råd­givare som är knutna till ideella organisationer och ska kunna ge handledning i renoveringsfrågor.

– Jag ser det främst som ett kommunikations­problem. Det brister i informationsgången om renoveringsbidragen. Därför får vi färre ansökningar än tidigare, säger Hynynen. •

Text: Mikael Sjövall

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 03/2022.

Back to top of page